Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Gunilla Brodrej

Det stod KUK och KUKEN lite överallt

Foto: Flamman
MODERNA MUSEETS UTSTÄLLNING "EFTER MAJREVOLTEN. DET 'STÖKIGA' 70-TALET" CARL JOHAN DE GEERS "SKÄNDA FLAGGAN, VÄGRA VAPEN
Foto: PELLE ERICSSON

Att det står KUKEN på turkiska flaggan har en tragikomisk twist.

Gunilla Brodrej minns när kurderna kom invandrande till Sverige och fick syn på klotter.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KRÖNIKA. Selma Brodrejs mamma, författaren Katarina Bjärvall, påminde mig om en sak i en uppdatering på Facebook häromdagen. Det gällde tidningen Flammans parafras på Carl Johan De Geers ”Skända flaggan”. Ni vet den nya med Turkiets flagga, i stället för Sveriges, där det står skrivet ”KUKEN” i versaler.

Turkarna är naturligtvis jättearga. Det kan gärna bli så med unga stater. (Liksom med unga religioner som islam, när man far fram med deras urkunder). De är lättkränkta. Det brukar gå över med tiden. 

Men kurder från Turkiet måste tycka att detta är särskilt roande. Särskilt de kurder som drar sig till minnes hur det var när de kom hit på 1980-talet och såg att det stod KUKEN och KUK lite överallt på stan. KUK som i deras gerillagrupp Kürdistan Ulusal Kurtuluşçulan, som förresten ett tag höll på att bli större än PKK.

Stor blev väl besvikelsen när de insåg den lite mer prosaiska sanningen om klottret.

På offentliga toaletter, papperskorgar och lite varstans möttes gamla KUK:are av namnet på sin organisation. Var den månne större här än i hemlandet? Väcktes det kanske inom dem ett hopp som släckts i fängelser och tortyrkammare. Stor blev väl besvikelsen när de insåg den lite mer prosaiska sanningen om klottret. Besvikelserna blev fler med tiden. Hans Holmér utsåg kurderna till huvudspår och satte blåslampa i röven på en redan jagad minoritet. Historien kom att döma Holmér. 

Nu har som bekant kurderna blivit behäftade med ännu ett stigma. Och den här gången luktar det knark och våld. Den så kallade ”kurdiske räven” påstås sprida död på svenska gator medan han gömmer sig i sitt turkiska gryt. En och annan kurd från Turkiet försöker kanske trösta sig med att han eventuellt kommer från en annan del av Kurdistan. Men det är det ingen svensk som fäster något vidare avseende vid. Ungefär lika lite som vi bryr oss om det står KUKEN på svenska flaggan. 

Hur som helst. Vem kunde i mitten av 1980-talet föreställa sig att den desarmerade kurdiska gerillan KUK en dag skulle hamna på den turkiska flaggan och spridas i tusenden och åter tusenden i protest mot fjäsket för Erdogan och Nato. Man kan inte låta bli att applådera ödet. Satir är stark tobak.


Gunilla Brodrej är kritiker och redaktör på Expressens kultursida.


Artikeln är uppdaterad.