KRÖNIKA. Det sista ligamentet i den socialdemokratiska ryggraden håller på att lossna. Turkiet bryter ideligen mot de mänskliga rättigheterna, men det bekommer uppenbarligen inte de realpolitiker som nu skörtar upp sig för Erdogan i syfte att få vara med i krigsapparaten Nato. Så nu tittar jag på er Jan Eliasson, Ingvar Carlsson, Mona Sahlin, Leif Pagrotsky och Lena Hjelm-Wallén. Dags att resa sig från fällstolarna och sittbrunnarna. Dags att kasa in i den del av stugan eller båten där ni förvarar laptopen.
Dags att påminna dagens sossar om de gamla formuleringarna om alliansfrihet i krig och om internationell solidaritet. Nej, inte bara svara på frågor från journalister (vilket jag noterar att Pierre Schori gör – med emfas). Skärp er! Leta upp den där gamla listan med åsiktsfrändernas mejl. Organisera er. Skriv ett upprop, ett öppet brev. Jaja, jag vet hur det är att vara äldst på jobbet, vissa dagar blir man trött. Men politik är inget jobb vilket som helst. Det är ett kall och ett förtroende.
Ni måste helt enkelt orka. Och det måste ni tills ni dör. För ni vill inte stampa på Olof Palmes och Anna Lindhs minne.
Det är hårresande att lyssna på hur Magdalena Andersson svävar på målet.
Genom överenskommelsen med Erdogans Turkiet har den svenska socialdemokratin hummandes till medierna gått denna djupt problematiska stat till mötes. Det är hårresande att lyssna på hur Magdalena Andersson svävar på målet när hon i Ekots partiledarutfrågning svarar på frågan om Turkiet är en fungerande demokrati. Vi talar alltså om ett land som inte tvekar en sekund att fängsla människor för deras idéer om rättvisa och mänskliga rättigheter. Ett land som den socialdemokratiska utrikesministern Ann Linde för bara tre år sedan fördömde i skarpa ordalag för offensiven i nordöstra Syrien: ”Den strider mot folkrätten, destabiliserar läget på marken och riskerar att få stora humanitära konsekvenser, inte minst för kurderna. FN:s säkerhetsråd måste omedelbart hantera frågan”.
Får jag också påminna om Osman Kavala som vigt sitt liv åt att främja kultur och dialog genom konsten och 2017 dömdes till livstids fängelse för att ha ”försökt störta regeringen”. En arkitekt, en stadsplanerare och en advokat är några av dem som dömdes till 18 års fängelse för medhjälp. Samtliga hade deltagit och spelat viktiga roller i de fredliga massdemonstrationerna i Geziparken 2013.
För att bara nämna några som Erdogans ruttna rättsstat gör som den vill med.
Så vad sa Andersson när hon blev intervjuad av Sveriges Radio? Exakt det här:
”Jag ska inteee, alltså jag ska inte slutgiltigt, alltså så här, det är ju en, det är en, det är en demokrati på så sätt att de har allmänna val, ehh, men vi vet ju också att det finns en diskussion, om öh, om att det är journalister som är fängslade och så och det är klart att det är också viktigt att det finns fri media”.
Så talar en människa som är fullkomligt opålitlig.
Magdalena Andersson sa i sitt tal i Almedalen i går att viktiga värderingar står på spel om det blir regeringsskifte efter valet i höst, ”den tillit och sammanhållning som genomsyrar vårt svenska samhälle”. Tillit? Grundläggande värderingar. Jag skulle inte anförtro Andersson mitt bagage medan jag gick på toa.
Gunilla Brodrej är kritiker och redaktör på Expressens kultursida.
Fotnot. Artikeln är uppdaterad.
Lunch med Montelius: Förljugen naken-tv
https://embed.podplay.com/lunch-med-montelius-1412/227-forljugen-naken-tv-125701/light?platform=podplayKULTURPODD. Gunilla Brodrej och Martina Montelius pratar om ”Naked attraction Sverige”. Dessutom: Så kunde Liberalernas logga släppas igenom.







