Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

"Gunilla Brodrej vet inte hur samer har det"

Musikern och aktivisten Maxida Märak i SVT-serien "Midnattssol".Foto: Ulrika Malm / SVT PHOTO
Leïla Bekhti och Gustaf Hammarsten.Foto: / SVT
Peter Stormare.Foto: Ulrika Malm / SVT PHOTO

Johan Sandberg McGuinne svarar på Gunilla Brodrejs sågning av "Midnattssol".

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

SVAR DIREKT

"Det är skildringen som är dålig"

 

Min kritiska recension av tv-serien "Midnattssol" har startat en lavin av känslor på sociala medier. Såsom ofrivillig representant för det förtryckande majoritetsfolket ser jag med sorg och förvåning med vilken misstänksamhet min text blir läst.

Av flera reaktioner att döma verkar det som att själva förekomsten av samer i en bred thrillerserie är viktigare än hur de gestaltas.
Jag har, tvärtemot vad Johan Sandberg McGuinne påstår, ingen tydlig bild av hur samer är eller ser ut. Detta folk utgör naturligtvis en lika heterogen grupp som andra.

Min kritik gäller förekomsten av stereotyper i den aktuella serien. Man behöver inte umgås med samer dagligen för att upptäcka klyschiga bilder. Man behöver ingen särskild identitet eller måttstock för att bedöma kultur där samer förekommer.
Att kritisera Gustaf Hammarstens rollfigur (Anders Harnesk) är inte samma sak som att förneka att det finns samiska bögar. Att kritisera scenen där en anonym roll plötsligt blir kallad lappjävel är inte samma sak som att förneka att det finns rasism.

Det är skildringen av den som jag upplever som konstruerad. Jag beklagar om det inte framgick av texten.

Sápmi syns oftare nu och därför är den eviga diskussionen om samisk autenticitet aldrig långt borta. Den här gången lyfte Gunilla Brodrej på locket i Expressen (13/11) där hon med självpåtagen medvetenhet sågade SVT-serien "Midnattssol".

Vi samer bedöms alltid utifrån ett förutbestämt mått av autenticitet men den måttstock som vi mäts med är inte formad av oss själva utan skapad av majoritetssamhället, vilket Brodrej klart och tydligt visar.

Brodrej krymper oss

Hon stör sig på stereotyper i serien, både på gamla nidbilder och nutida gestaltningar.

Samer i dag är kulturella varelser – en Maxida verkar räcka – så när seriens samiska ungdomar visar intresse för att lyfta svåra frågor ser hon dem som stereotypa snarare än som subjekt med egna viljor och mål.

Brodrej säger att majoritetssamhället begränsar vår roll men glömmer att hon själv är en del av den struktur som hon kritiserar. I stället för att belysa det faktum att Sápmi är heterogent så krymper hon oss.

Ta diskussionen om Harnesk till exempel. Varför är det så svårt för Brodrej att se för sig en homosexuell, samisk tonårspappa som lider av dålig självkänsla?

Är det för att hon har svårt att se samer som homosexuella? Som fäder? Som deprimerade?

Kolonial och sterotyp bild

Eller är det utseendet som skaver? Ser han helt enkelt inte tillräckligt samisk ut?

Brodrej kritiserar majoritetssynen på Sápmi men i sin text avslöjar hon att hon själv har en väldigt klar och tydlig bild av vad en äkta same är.

Denna bild är precis lika kolonial, endimensionell och stereotyp som den vi alltid fått oss tilldelad av Sverige. Brodrejs slutkläm stör mig ändå mest.

Hela texten bygger på ett antagande om att samer felrepresenteras i serien men när det verkligen gäller är det Brodrej som bäst vet hur vi samer utsätts för rasism. Hon tror inte att samer blir kallade lappjävel för "småsaker".

Där och då avslöjar hon att hennes egen roll som agitator för samiska frågor inom kulturmedierna ger henne större auktoritet att avgöra hur samer upplever vardagsrasism än samer själva.

 

Johan Sandberg McGuinne

kulturen@expressen.se

 

Johan Sandberg McGuinne är förstelärare i samiska i Lycksele och föreläser om samiskt kulturarbete.

 

Läs Gunilla Brodrejs svar till höger.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.