Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Göran Rosenberg

Staten är inte samma sak som samhället

Häromdagen fick jag en bok av Torbjörn Tännsjö med titeln "Fatta!" Jag förstod vinken och försökte så gott jag kunde. Eftersom den hade undertiteln "En upplysningsskrift" fattade jag vad som stod på spel: skåda Ljuset eller bli kvar i Mörkret.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Morgan Johansson och Torbjörn Tännsjö.

Detta var också i stort sett allt jag fattade (nåväl, en liten överdrift, för effektens skull).

Men så exempelvis fattade jag inte hur den humanistiska idén om alla människors särskilda värde (gentemot andra varelser) skulle vara besläktad med den nazistiska idén om alla judars särskilda icke-värde (gentemot andra människor) och att humanism därmed skulle vara rasism. Inte heller fattade jag bokens grundbudskap: att allting går att fatta bara man låter Ljuset komma in.

Torbjörn Tännsjö har exempelvis fattat hur man med lite upplysning löser Israel-Palestinakonflikten. Det har inte jag, eftersom jag ännu inte fattat att politik är en upplysningsfråga. Än mindre att religion är det.

 

Den som däremot tycks ha fattat det är vår nye justitieminister Morgan Johansson. I varje fall har han i egenskap av styrelseledamot i Förbundet Humanisterna (där även Tännsjö har ett prominent förflutet) drivit kravet att Sverige ska vara ett sekulärt samhälle.

Jag vet inte om justitieministern fattat att det är skillnad på en sekulär stat och ett sekulärt samhälle. USA har exempelvis en sekulär stat men är inte ett sekulärt samhälle. Detsamma gäller för de flesta demokratier om man skrapar lite på dem. I en sekulär stat är alla värderingar och åsikter lika inför lagen oavsett om de grundar sig på religion eller något annat. I ett sekulärt samhälle däremot har värderingar och åsikter grundade på religion trängts undan av värderingar och åsikter grundade på "förnuft" och "vetenskap", vilket enligt de redan upplysta är vad som oundvikligen händer när folk börjar fatta.

 

Ju mer upplysning desto mindre religion, är tanken.

Problemet är att många ändå inte fattar och att det inte nödvändigtvis beror på att de saknar fattningsförmåga. Religion och religiösa föreställningar, också starka sådana, lever kvar också bland till synes rationella och vetenskapligt skolade människor.

Det behöver i dessa tider knappast påpekas att religiösa föreställningar kan leda till intolerans, fanatism och våld - men så kan också sekulära. "Upplysningen" har genom historien kommit i flera varianter, alla inte helt upplysta. Gårdagens upplysning har ibland visat sig vara dagens barbari, dagens kan visa sig vara morgondagens.

Mitt problem med upplysningsmissionärer som Tännsjö och Johansson är inte deras tro på "rationalitet" och "vetenskap", inte heller deras kritik av "religion", utan deras övertygelse om att skillnaden mellan det ena och det andra är en fråga om att fatta. Och i Morgan Johanssons fall, övertygelsen om att religion bara kan tolereras så länge den inte lägger sig i politiken.

 

Det är mycket människan inte kommer att fatta oavsett hur "upplyst" hon än blir.

En sekulär stat får heller inte göra skillnad på politiska värderingar och åsikter oavsett om de är religiöst grundade eller inte.

Det är lagen som gäller, inget annat.

Jag hoppas att den nye justitieministern fattar det.