Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Göran Rosenberg: Hem till Gilead

Göran Rosenberg.

I Marilynne Robinsons romanvärld händer mycket lite, men under ytan vibrerar världsalltet.

Göran Rosenberg skriver om en litterär upplevelse han inte missunnar någon.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Efter 20 års spårlös bortovaro återvänder den förlorade sonen Jack Boughton till sin åldrade far i barndomshemmet i Gilead och upptäcker att ingenting är glömt och ingenting är förlåtet trots att ordet förlåtelse hör till barndomshemmets inventarier, liksom ordet nåd, för att inte tala om ordet Gud.

Vad han också upptäcker är sin yngre syster Glory som stukad och förödmjukad av världen där ute har återvänt för att ta hand om fadern. Tillsammans upptäcker de tilliten och syskonkärleken och sakta tänder de hos varandra hoppet om försoning och nåd, även om Jack avskyr hoppet eftersom han förbränt sig på det, och kanske Glory också, även om hon fortfarande ber som ett barn till den Gud som Jack rastlöst saknar och söker.

 

ROMAN

MARILYNNE ROBINSON
Hemma
Översättning Niclas Hval
Weyler, 421 s.

Nya dörrar öppnar sig

Berättelsen om den djupnande relationen mellan syskonen Boughton i skuggan av en andligen påträngande men kroppsligen allt svagare far utspelar sig under några sommarmånader 1956 i Gilead, den fiktiva småstad i den amerikanska mellanvästern som är navet i den flerfaldigt prisbelönta romantriptyk som fört upp Marilynne Robinson på den internationella litterära parnassen och vars andra del, "Hemma", nu utkommit på svenska. Den tredje delen, "Lila", utkom i september förra året, medan den första, "Gilead", ursprungligen publicerad 2008, återutgavs i november samma år.

Viss oordning i utgivningsföljden således, vilket riskerar att skapa viss oordning i läsföljden trots att de tre romanerna inte gestaltar någon egentlig tidsföljd. Det mesta som sker i dem sker under samma tid och på samma plats och i samma krets av människor och det är samma händelser som återspeglas i dem alla (även om tredje delen, Lila, till viss del också föregår dem). Men i varje del slås ett nytt berättarfönster upp, och en ny ton gör sig hörd, och ett nytt perspektiv korsar de tidigare, och nya dörrar öppnar sig in i Marilynne Robinsons litterära universum, och det spelar nog en viss roll för vår förmåga att tillgodogöra oss det i vilken ordning vi öppnar dem.

 

Marilynne Robinson.Foto: Kelly Ruth Winter

Skuld och skam

Så har vi redan i "Gilead" fått en glimt av det mörker av skuld och skam som den hemvändande Jack Boughton bär på, liksom den av teologisk tyngd belastade relationen till fadern och pastorn Robert Boughton, liksom den av ömsesidigt svikna förväntningar färgade relationen till John Ames, den andre pastorn i den andra kyrkan i Gilead och Robert Boughtons barndomsvän efter vilken Jack ”John Ames” Boughton i ett utslag av missriktad vänskap fått sitt namn (med följder för relationen som vi bara subtilt tillåts ana).

Vi vet också från "Gilead" hur Jack Boughtons försök att i hemkomsten söka försoning kommer att sluta. Liksom vi vet vad John Ames predikade i sin kyrka den där söndagen då Jack hade fattat det svåra beslutet att gå dit, vilket kan vara bra att veta när han samma söndag en roman senare återvänder hem till Glory och man förstår att ett dråpslag har utdelats från predikstolen: ”Åh, kära lillasyster, de här gamlingarna spelar oschyst. De ser så harmlösa ut, men rätt vad det är får man räkna med brutna ben igen.”

 

Göran Rosenberg.

Teologins stora frågor

I "Gilead" är det John Ames röst vi hör och hans ljusare teologi och människosyn som färgar världen, om än inte relationen till Jack. I "Hemma" är det Jacks och Glorys röster som bär berättelsen och Robert Boughtons mörkare teologi som tränger in i deras spirande dialog och tvingar på dem frågan om en syndare är född syndare och vad förlåtelse och nåd i så fall har för mening. Det svar som fadern inpräglat i dem är att också den till synd födde har del i nåden och att försök till förändring inte har någon betydelse i Guds ögon, vilket är det svar som Jack Boughton har återvänt för att befria sig ifrån. Vad han ytterst hoppas på är faderns välsignelse av en förändring han knappt vågar uttala, kärleken till och giftermålet med en svart kvinna, Della, eftersom han med rätta fruktar att Robert Boughton varken ska förstå eller välsigna.

Jag inser att detta kan låta som om Marilynne Robinson skriver oss teologins stora frågor på näsan, predestinationen, synden, skulden, ondskan, hoppet, men ingenting kunde vara mera felaktigt. Storheten i Marilynne Robinsons sparsmakade författarskap ligger i den språkliga precisionen och tonsäkerheten, i omsorgen om nyanser och detaljer, i gestaltningen av människans mysterium, i förmågan att med en lågmäld replik, ett tonfall, en knappt märkbar gest, en outtalad fråga, sätta hela existensen på spel.

Allt vibrerar under ytan

På så sätt blir teologins stora frågor en lika självklar del av livet i Gilead som vinden genom ekarna och doften av nybakade frukostpannkakor i natten och ljudet av Humlans flykt och lukten av härsket hårvatten från den stora radioapparaten i vardagsrummet och knarret från den stelnade läderklädseln i barndomens DeSoto som Jack tagit sig för att väcka till liv igen.

På ytan händer mycket lite i Marilynne Robinsons värld, men under ytan vibrerar allt, också världsalltet, vilket är en litterär upplevelse jag inte vill missunna någon.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook – så missar du inga texter

 

Göran Rosenberg är författare och medarbetare på Expressen Kultur.