Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Gnistan som satte Västmanland i brand

Foto: JENS L'ESTRADE
Foto: JENS L'ESTRADE
Foto: FREDRIK PERSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN

Sommaren 2014 härjade den värsta skogsbranden i modern tid. Tusentals människor tvingades att fly sina hem.

Sven Olov Karlsson skriver på årsdagen om gnistan som satte Västmanland i brand.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Det heter markberedning. Som att plöja och harva, fast ett hygge, inte en åker. Bara det här året behandlades så över 160 000 hektar i Sverige.

Maskinell markberedning började praktiseras efter 1945 då traktorer blivit vanliga. Man drog ett stort skär som plöjde fåror, halvannan meter djupa: när älgar sedan sprang där såg de ut att åka berg- och dalbana. SCA, Svenska Cellulosa Aktiebolaget, utvecklade metoden. Man var rörande eniga om att långt fler trädplantor överlevde så.

Dikningskampanjer hade kommit och gått inom skogsbruket sedan 1800-talet, men nu blev just hyggesplöjningarna intressanta att omringa med diken. Vattnet dränerades bort.

Skogen kunde bli torrare.

 

LÄS MER: Sven Olov Karlsson - "Det är svårt att andas"

 

Skogens förvandling till plantage

På 1970-talet hyggesplöjdes 95 procent av alla svenska hyggen. Det var ett av de stora stegen i den svenska skogens förvandling till detaljstyrd plantage. Men samer och miljörörelsen protesterade mot att betes- och vandringmarker förvandlades till fotledsknäckande skyttegravsfält. 1994 förbjöd skogsvårdslagen hyggesplöjning.

Numera bereds inte marken av andra världskrigets utrangerade armétraktorer med plogbill, utan av särskilda skogsmaskiner. Deras hydrauliska, motoriserade redskap river undan humuslagret. Så kallad harvning eller fläckupptagning är vanligast.

Att bearbeta marken underlättar plantering eller sådd av nya träd. Och minskar konkurrensen från annan vegetation. Mineraliseringen av humusskiktet ökar också, vilket skyddar mot skadedjuret snytbagge.

Det kom fler sätt att markbereda. Minigrävare som makligt rotar med skopan omkring sig. Eller särskilda skogstraktorer, markberedare, som har två roterande tallrikar av metall. Aggregat med järntänder.

Ett kalhygge är inget att vila ögonen på. Varken före det rensats på avfall efter huggningen, eller efter det. Före rensningen gör sörjan av grenar och stubbar marken besvärlig att beträda.

Efter att efterlämnade grenar och trädtoppar samlats ihop med gripklo och lagts vid sidan i en hög – en grotvälta – för att flisas och brännas, är nästan bara jorden kvar. Lerigt mörk, eller blekgul av mineraler.

En ung man. En av alla de där som bara jobbar. Mycket, oftast långt borta, nästan alltid helt ensam. Han var anställd på en nära släktings lilla entreprenörsfirma. Han hade kört hit från norr med lastbilstrailern och ovanpå den en markberedare. Också tagit dit pickup och husvagn. För det här skulle ta några dagar. Hygget hade uppdragsgivaren Stora Enso avverkat. När han gjort sitt där skulle det planteras tall. Den växer snabbast här.

Hygget låg på en höjd. Intill vägen upp dit hade skräpet från avverkningen samlats i en grotvälta. Dammet yrde bakom maskinen.

Det låg alltid sten i jorden. Ofta också skrot; maskindelar, kvarglömda verktyg. Timmersaxar, bågsågar, kättingar. Tomburkar, plåtbitar. Allt sådant kan skapa gnistor när det körs över av roterande järn.

Markberedning orsakar 26 bränder per år

Det är därför som markberedning i skogen i genomsnitt orsakar tjugosex bränder per år.

Därför rörde sig maskinen nu inte från hyggets ena kant till den andra, som när en traktor plöjer en hel åker. I stället körde föraren som man ska när sådant arbete utförs i torrt väder. Det kallas korta slag; att ofta ta U-svängar och köra tillbaka, strax upprepa svängen ännu en gång.

Genom detta dansliknande körmönster kunde föraren se var maskinen nyss gått fram. Det var bättre än att försöka titta över axeln hela tiden. Gav en chans att se direkt om det tog eld någonstans.

Entreprenörsfirman och Stora Enso hade ett kontrakt. Det stora bolaget hade där skrivit att den lilla firman fick acceptera påverkan från väder och vind. Kort sagt inte få betalt om väderleken, till exempel torka, stoppade arbetet.

Ovanpå motorhuven låg en röd brandsläckare fastspänd.

När föraren kört lite drygt halva dagen gjorde han ännu en U-sväng.

Tvärstannade.

Marken han nyss bearbetat hade tagit eld.

Han klättrade ur. Sträckte sig över den svarta motorhuven, lossade den röda stora pulversläckaren. Gick fram till elden, ryckte ur sprinten och tog sikte. Släckmedlet yrde över lite av brandens kant.

Några lågor slocknade.

Men resten av brasan påverkades inte alls.

Branden skulle inte slockna

På några sekunder tömdes brandsläckaren. Han stirrade hjälplöst på röken och flammorna. Att marken rensats hade inte hjälpt. Smulorna av död undervegetation räckte tydligen utmärkt som bränsle.

Han såg sig omkring. Det brann. Han hade slut på allt han haft att släcka med. Han hade larmat. Skickat position. Dessutom förklarat att han var säker på var han befann sig, var platsen låg och hur man skulle köra dit.

Det fanns inget mer han kunde göra.

Han visste vad som skulle hända nu. Branden skulle inte slockna eller stå stilla. Den skulle spridas. Och räddningstjänsten skulle komma, och göra vad den nu kunde göra.

Medan han väntade körde han den svarta och ljusbruna, åttahjuliga, markberedaren till vändplanen där pickupen och husvagnen stod. Molnen rörde sig snabbt över himlen. De smala träden vajade.

Röken spreds, gick samman med luften, gjorde den otydlig.

Tjugo minuter hade gått: den brinnande ytan hade växt sig dubbelt så stor. Eller mer.

Han fortsatte prata med SOS Alarm.

Kommer inte brandbilarna snart? Varför dröjer de?

 

LÄS MER: Efter branden - Svärta, sorg och solidaritet

 

FOTNOT. Texten är ett utdrag ur "Brandvakten" av Sven Olov Karlsson som kommer ut på Natur och Kultur i augusti.

 

Sven Olov Karlsson är författare och medarbetare på Expressens kultursida. Sommaren 2014 var han en av tusentals som tvingades fly undan branden.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!