Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Framtidens man har fillersläppar

Jeff Bezos under presskonferensen efter sin rymdfärd.
Foto: BLUE ORIGIN / HANDOUT / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Erik Galli.
Foto: Sophie Hederstierna

Nyligen har flera makthavare i Silicon Valley blivit omtalade på grund av sina påstådda skönhetsingrepp. 

Erik Galli spår framväxten av ett nytt mansideal, där utseendet ska förädlas med hjälp av ny teknik.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KOMMENTAR. I tisdags genomförde Amazon-grundaren Jeff Bezos en lyckad resa ut i rymden med sin raket New Shepard. Uppskjutningen var imponerande och landningen precis, men det som etsat sig fast på mina näthinnor var något helt annat: Bezos nya ansikte. I en Instagram-video berättar världens rikaste man om rymdäventyret. Kinderna är fylliga, pannan orörlig, de stinna läpparna har svårt med vissa konsonanter.

Skönhetsbranschen har i många år proklamerat att männens intåg på skönhetsmarknaden står runt hörnet. Och visst har en ökning skett: 2018 utfördes 1,1 miljoner ickekirurgiska skönhetsingrepp på amerikanska män – 72 procent fler än år 2000 – men den verkliga boomen har uteblivit. Att bry sig om sitt utseende associeras fortfarande till femininitet. 

När män ska lägga pengar på något ska det gärna gå att nörda ner sig i och handla om prestation. Bland unga män på incelforum är begreppet looksmaxxing centralt. Där betygsätter de varandras utseende på en tiogradig skala och föreslår olika kirurgiska ingrepp (ofta ovanliga och extrema – en särskilt populär operation går ut på att käken sågas isär för att förändra ansiktets proportioner). Men i den vanliga världen har skönhetsbranschen ännu inte lyckats rå på männens rädsla för att verka kvinnliga.

Nu verkar räddningen komma från Silicon Valley. Lite oväntat, kan tyckas, men om det är någonstans den felande länken mellan skönhet och maskulinitet kan hittas är det här. I åratal har techmännen ägnat sig åt biohacking – en livsstilsfilosofi där man med hjälp av banbrytande teknik, träning, psykologiska övningar och kemiska substanser söker ta full kontroll över den egna kroppen för att optimera tillvaron. 

Som gjort för att locka tekniknördar alltså. Det som har saknats är förebilder.

”Tillvaron” har i sammanhanget ofta tyckts betyda ”produktiviteten”, men den uppmärksamme har noterat att ungdomen i sig blivit allt mer central i Silicon Valley. Här ordinerar läkarna tillväxthormon och testosteroninjektioner för att ”återställa” muskelmassan som naturligt sjunker hos den åldrande mannen, medan periodisk fasta och blåljusblockerande glasögon håller hjärnan ung och kroppen smal. Bezos själv har investerat stora summor i Unity biotechnology, ett forskningsföretag med mål att stoppa det mänskliga åldrandet. 

Skönhetsbranschen har länge använt sig av ett högteknologiskt lingo. Tunnhårig? Stimulera hårsäckarna med stamcellsinjektioner eller trombocytrik plasma tagen ur ditt eget blod. Trött på semesterkaggen? Frys bort fettet med kryolipolys, smält det med radiovågor eller gå hela vägen med ”fyrdimensionell” fettsugning assisterad av avancerade lasrar och ultraljud. Som gjort för att locka tekniknördar alltså. Det som har saknats är förebilder.

Nu verkar de vara här. Bezos är inte den enda techmogulen att uppmärksammas för sina påstådda skönhetsingrepp: Elon Musk har nyligen fått såväl frodig frisyr som skarpare käklinje. Att män med makt opererar sig är i sig inget nytt. När Bidens ansiktslyft och Trumps hårtransplantation diskuteras är det i hånfulla ordalag. Och visst, somliga har redan hunnit göra sig löjliga över Amazongrundarens nya ansikte. Men Musk och Bezos markerar ett skifte. När techvärldens gudar talar brukar männen lyssna: Framtidens man har pengar, rymdraket och välfyllda läppar.


Av Erik Galli

 Erik Galli är journalist och tv-producent. 






Lunch med Montelius - ”Musiker är det vackraste yrket”

https://embed.radioplay.io?id=86866&country_iso=se

Så blir kultur en studie i meningslöshet, därför läser man Knausgård och därför är musiker det vackraste yrket. Dessutom: Kristina Lugns hemliga last.

Expressens matiga omtalade kulturpodd med Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och redaktör Gunilla Brodrej.