Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Föreställningen är ett socialt experiment

I "Join" får publiken lajva fram en företagskultur.

En gång, för många år sedan, arbetade jag som telefonförsäljare. Jag höll ut i två veckor. Dels på grund av att jag var en usel säljare, dels för att jag hade svårt för den sektliknande mentalitet som rådde på arbetsplatsen.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Samma känsla av påtvingad gemenskap får jag när jag iklär mig rollen som nyanställd på företaget Corpus, dit samtliga medlemmar i publiken rekryterats. Efter att ha fått tjuvlyssna på ett internmöte mellan fyra medarbetare, som peppar varandra såsom bara folk med en övertygelse kan, kastas vi omedelbart in i företagskulturen.

 

Vi får lära oss om rytmen, som styr arbetet här, vi får en introduktion i demokratiskt ledarskap och vi förväntas anamma det tankesätt som driver de lyckosamma livstidsanställda. Min naturliga instinkt är att bli sur och gå hem, men jag intalar mig själv att vi alla gör det här tillsammans, att det är dumt om det blir dålig stämning.

Teater Insites grepp på teaterkulturen har alltid varit att frångå den klassiska uppdelningen mellan scen och publik och i stället framföra sina föreställningar mitt bland åskådarna. Tillsammans med Nyxxx, en performancegrupp som låter publiken få ta en central plats i verket, har de skapat en interaktiv upplevelse byggd på en dystopisk vision om framtidens företagskultur.

Efter att ha kommit över min initiala obehagskänsla, rättar jag mig ganska snabbt i det kollektivistiska ledet. Jag svarar sanningsenligt på personlighetstestet, åtar mig uppgiften att vara gruppledare under en övning utan att tveka och märker att jag agerar som vore det en helt vanlig första dag på nya jobbet. Jag vill att de andra ska gilla mig, jag försöker att tänka på mina styrkor och svagheter. Att jag ibland känner mig obekväm handlar aldrig om bristen på vägledning.

 

Allting är mycket välregisserat och noggrant genomfört. Det handlar enbart om mig själv. Detta är lika mycket en fiktiv föreställning som ett reellt socialt experiment.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!