Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Bild och musik i skolan är ingen onödig lyx

Nils Kreugers "Brunte hämtas på söndagsmorgonen". Foto: Robert Blombäck / ROBERT BLOMBÄCK
Pedagogisk världsbild. Carl Larsson. "Prinsessan vår" från tidningen Jultomten 1898.

I begynnelsen av Folkskolan genomsyrade konsten barnens undervisning.

Margareta Sörenson ser en utställning som påminner om vad skolan saknar i dag.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Utställning

En sagolik skola – Folkskolan 175 år
Lärarstiftelsen

Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm

Till 21 maj

Förra sekelskiftets skola var ett sagoslott av estetik och konstnärliga ambitioner. Det satsades på de främsta kreatörerna: författare, konstnärer, arkitekter, kompositörer.

Dagens forskning är tydlig när det gäller hur värdefulla de sköna konsterna är för barn i skolan – både för att utöva själv som musik, bild och slöjd, och att uppleva som konstverk och som medel för att tillägna sig lärostoff. Barn som har dramatiserat antiken eller dansat matematiska grundbegrepp glömmer det aldrig. En skola i en demokrati måste både bilda och utbilda, vidga begreppen, stimulera fantasi och kreativitet.

Folkskolans lärarutbildningar bjöd under det sena 1800-talet in till en festföreställning av ord och bild. Det är det tydligaste temat för utställningen ”En sagolik skola”, som arrangerats av Lärarstiftelsen. Den har nu börjat sin riksvandring på Waldemarsudde i Stockholm och beskriver den svenska skolan som i nu 175 år lärt barn att läsa och räkna och orientera sig i omvärlden.

Nya utmaningar

 

Framtidens skola står inför delvis nya utmaningar, som att utbilda elever att navigera på nätet och i IT-världen. Där lurar numera helt andra troll än de som gluttade fram i folkskolans sagoböcker för länge sedan. Men de nya målen att "introducera datalogiskt tänkande" som "ger eleverna en chans att bättre förstå och kunna påverka sin samtid" bör ju inte ersätta utan kombineras med litteratur och konst.

Med raska kliv går utställningen från griffeltavla till grundskola, levande och roligt gestaltad, med något både för både stora och små att titta på. De flesta kan känna igen sin egen skola, men få ett historiskt perspektiv. Man kan rysa inför de små träskyltarna med ”skam” eller ”god” textade att hänga runt halsen på små skolbarn. Gamla klassfoton med flickor som har rosett i håret, syslöjd, hemkunskap, barnbespisning. Men man kan också ha roligt åt alla böcker och bilder, samt njuta av fina planscher av Carl Larsson eller Nils Kreuger.

 

LÄS MER: Musikens roll i skolan är försvinnande liten

Dessbättre verkar kommande läroplaner att betona de estetiska läroprocesserna mer. Bild och musik är inte onödiga lyxlektioner som tar tid från inlärning av annat – tvärtom. Kultur och konst är en del av människoblivandet. Frågan är hur skolan ska kunna börja arbeta sig fram till en samtida syn på lärande och konst. Inte minst de akademiserade lärarutbildningarna måste finna vägar att foga in estetiska ämnen.

Mycket är förstås inte med och nog hade det varit intressant om skolbyggen hade fått plats. Till skillnad från dagens baracker kring förra sekelskiftet byggdes stora folkskolor i storstäderna och små för landsbygden ritade av framstående arkitekter och ofta generöst utsmyckade. ”Palats för arbetarbarn” kritiserades av de konservativa, som aldrig var förtjusta i folkskolans storvulna planer.

Undra på det! Förkämparna för en estetiskt inriktad skola var radikala personer med avancerade pedagogiska och demokratiska mål för skolan, inspirerade av bland annat de danska folkhögskolorna med ny pedagogik där sång, litteratur och skapande arbete var en del av lärandet.

 

LÄS MER: Vet Skolverket ingenting om barns utveckling?

 

Det finns något aningen försiktigt över denna utställning, problematisera får man göra själv! Men tendensen är uppenbar. Att lusten att lära vilar på innehållets relevans och förpackning visas klart.

Folkskollärarna beställde en rolig bok om Sveriges geografi av Selma Lagerlöf, som lät Nils Holgersson flyga högt på gåsavingar.

För barnen dög bara det bästa och så ska det vara. ”God läsning och Bra bilder” är karta och kompass för att leva som människa bland likar.

 

Margareta Sörenson är medarbetare på Expressens kultursida.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!