UT UR SLÖJORNA. Från förra årets Prideparad i Stockholm. Foto: Johanna Berglund
UT UR SLÖJORNA. Från förra årets Prideparad i Stockholm. Foto: Johanna Berglund

Fobiodlingar

Publicerad
Uppdaterad
Öppet offentligt motstånd mot homosexuella har i dag ersatts av andra utdefinieringar.
Nina Lekander läser en antologi om den moderna homofobins intellektuella strategier.
Jag trodde nog att jag visste det mesta om homofobi och inte behövde eller ville höra så mycket mer, så det var med rätt låga förväntningar jag slog upp den här antologin.
Men jag blev gripen redan från början av prästen Lars Gårdfeldts "'Vart tog den glada lilla bögen vägen?' eller 'Så skapas en argbigga'". Ack, vad den mannen har kämpat både mot, med och för Svenska kyrkan - som jag med tiden har förstått är och/eller har varit en mycket svår arbetsplats för såväl feminister som hbt-folk.
Eller om vi ska använda akronymen hbtq, eller kanske ännu hellre lhbtq - eller till och med glhbtq? Så att vi får med även de gaya och lesbiska bredvid de homo- och bisexuella och transorna. Glhbtq är svårt att uttala och hela klabbet är en djungel, det är ingen ordning längre. Det är himla härligt. Frihet för alla!
Man skulle kunna lyfta fram många texter här. Som Carin Holmberg och Eva Tiby om hatbrott, Arne Nilsson om bögkulturen på Amerikabåtarna och Fanny Ambjörnsson om "öppenhetens imperativ". Men det är två bidrag som i likhet med Gårdfeldts fastnar särskilt på grund av sitt temperament: litteraturvetaren Eva Borgströms "Det oinformerade ointressets strategi" och vispoeten med mera Christina Kjellssons "Homosexuella och deras vänner".
Borgström lyckas i en ganska kort och välskriven text trycka in en stor mängd innehåll. Hon inleder med en frank beskrivning av det akademiska livet som "bedömningssport" och "beskyddarverksamhet", går vidare med avlesbifieringsförsöken av Sapfo och drottning Kristina (Peter Englund) och slår till med en åtminstone för mig sensationell nyhet: hur Vetenskapsakademin 1944 (då homosexualitet avkriminaliserades) förvandlade en fond för homosexforskning till en för forskning om - hormoner. Vidare homokunskaper ansågs onödiga och ointressanta.
Slutligen - något så ovanligt som en attack på en namngiven kritiker på en mäktig tidning, nämligen Jonas Thente i DN. Thente anklagade 2006 Borgström för att "banka ihjäl" två 1800-talsnoveller med lesbiska teman i ett "företal, där ord som heteronormativitet, fallocentrism och misogyni rytes fram i retoriska signalfärger". Men nu ger Borgström ilsket igen, och hon har dessutom letat upp ett av Thente skrivet efterord till Djuna Barnes Nattens skogar som även det "luktar homofobi".
Så Christina Kjellsson. Som i en humoristisk, stå upp-liknande drapa lär oss att "vänner" betyder faghags, särskilt kanske i Göteborg på 80-talet, och hur flator då för tiden knappt fanns ens i bögarnas medvetanden. Samt att Anton Hysén inte är "den första homosexuella fotbollsspelaren på elitnivå i Sverige" (citerat från något nyhetsinslag).
Kjellsson nämner Victoria, Kicki, Pia, Lena, Lotta, Kajsa och Jill. Hon ger flera färska, skarpa exempel på hur svårt det är att få höra till "Homosexuella och deras vänner" om man är fotbollspelare, kulturarbetare, kvinna, lesbisk - och inte heller släkt med Glenn.
Apropå Pia hoppas jag att ni inte missade Sundhages utmärkta Sommar i tisdags. Där får vi veta ännu mer, om till exempel jämlikhet och damfotbollsfobi. Sådant vi behöver höra mycket av. Och det länge till.
Fotnot: I dag inleds Pridefestivalen i Stockholm.
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag