Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Flumskolan får IG

Johannes Klenell. Foto: Cornelia Nordström

Therese Bohman om kulturpodden som mobbar.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Det senaste avsnittet av podcasten "Flumskolan" - som görs av Galago i samarbete med Aftonbladet Kultur - handlar om den före detta genusdebattören Pär Ströms egenutgivna bok "Perukklubben".

I en och en halv timme skrattar programledare och studierektor Johannes Klenell med panel åt Ström och hans bok. Efter några klipp där Pär Ström yttrar sådant som det är underförstått att ingen vettig människa kan instämma i, refererar Klenell ett gammalt bråk han haft med Ström: en gång kallade Klenell Pär Ström för ett rötet pisshuvud. Man skrattar åt det. Ström tog illa vid sig och bloggade om saken. Man skrattar åt hans blogginlägg.

Sedan går man obegripligt omsorgsfullt igenom hans bok. Helt sinnessjukt återkommer som beskrivning av den. Johannes Klenell tar ledande frågor till en ny nivå när allt han yttrar är en variant av "Hur dumt är inte det här?". Man avslutar med att slå fast att ingen bör läsa boken.

Och "Flumskolan" kan nog vara helt lugna: inte många kommer att läsa den. Den är en 362 sidor lång djurfabel som inte kommer att ha något inflytande på samhällsdebatten.

 

Att lägga 90 minuter på att riktigt gnugga in hur oerhört dum boken blir därför bisarrt. Som litteraturkritik är det undermåligt, som försök till underhållning är det bara obehagligt. Snarare är det en studie i mänsklighetens absolut sämsta mekanismer: Man behöver inte hålla med Ström om ett enda ord för att reagera mot att det som försiggår i "Flumskolan" på alla sätt liknar mobbning. Som dessutom sanktioneras av en stor tidning - i samarbete med Aftonbladet har "Flumskolan" en spridning som vida överskrider Pär Ströms.

Innan höstens riksdagsval tänkte jag att "Flumskolan", vars upplägg oftast består av att vänsterdebattörer gör sig lustiga över böcker med en högeragenda, åtminstone slogs ur ett politiskt underläge. Nu gör de inte ens det längre, utan ur en dubbel maktposition, som man tycks helt oförmögen att se.

Lustigt nog gör Johannes Klenell själv en poäng av sin förmåga till maktanalys i avsnittets början.

Tyvärr, studierektorn. Underkänt.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du diskutera och kommentera våra artiklar.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!