Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så ser vi bortom hudfärg och gör svensk film bättre

Anna Serner. Foto: LISA MATTISSON EXP / LISA MATTISSON EXP

Här svarar Svenska Filminstitutets vd Anna Serner på kritiken om politisering.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT | FILMPOLITIK. Med anledning av Hynek Pallas artikel om hur Svenska Filminstitutet förhåller sig till kvalitetsbegreppet (Expressen 15/8-18), vill jag förtydliga hur Filminstitutet arbetar.

Kvalitet är centralt i allt vi gör, och förtjänar att förklaras. Och diskuteras.

Så jobbar SFI

För att hitta filmidéer med högsta potential använder vi tre begrepp som konsulenterna utgår från i sina bedömningar: angelägenhetsgrad, originalitet och hantverksskicklighet. Orden återfinns i filmpropositionen och utesluter inte Harry Scheins bevingade ord om kvalitetsbegreppet. Orden, varken våra eller Scheins, betyder någonting förrän de sätts i relation till en filmidé. 

Som vd har jag lite att säga till om i konsulenternas beslut. Min roll är däremot att ta ansvar för och stå bakom arbetet. Systemet infördes av Schein på delegation av styrelsen, med skillnaden att han också gjorde urvalet själv. Sedan 1992 har vi ett konsulentsystem. Ett icke perfekt system som kan och bör diskuteras. Våra undersökningar i branschen visar dock att en majoritet föredrar det framför kommittéer. Båda har brister, men ingen annanstans i världen har det uppfunnits ett annat system. Just nu förlitar vi oss på konsulenterna och deras stora kompetens. Jag har fullt förtroende för deras omdöme och att vårt system fungerar bra, men jag välkomnar ändå en diskussion. För allt handlar om urval. Det är en svår uppgift att välja bort 95 procent av alla ansökningar.

Filmstöd till fem procent

Ingen vd har mig veterligen gått emot en konsulents val om de fem procent som fått ja till stöd. Min roll i processen är istället att säkerställa att dessa erfarna yrkesmänniskor har annat än magkänsla att gå på innan vi går till beslut. 

Genom att kräva resonemang har vi kommit att hitta nya typer av film som uppvisar kvalitetspotential. Dessa projekt har både kvinnliga och manliga filmskapare. Vi har klarat att komma bortom kön och hudfärg genom att på riktigt prata om filmprojekten. 

 

LÄS MER – Jonas Holmberg: Burkafilmen stoppades – och högern jublar 

Så blir svensk film bättre

Att ord som angelägenhetsgrad kan ha många betydelser tycker jag att Pallas själv visar. Ett brännande ämne i samtiden behöver inte vara politiskt. Angelägenhet kan vara allt en bedömare lägger in i det. Är ”The Death of Stalin” en komedi om dansen runt Stalins lik? Eller är det en film om beroendekultur och hur goda intentioners pekpinnar ger dålig konst? I Filminstitutets beslutsprocesser skulle båda betydelser av ordet vara giltiga, bara de formulerades av den som föreslår stödet. Därmed har man tvingats formulera varför magkänslan och övriga sinnen upplever kvalitet. 

Att formulera sig runt filmkvalitet är inte farligt. Att Ali Abassi valde att göra sin film "Gräns" i Sverige och inte i Danmark kanske har sina skäl. Vårt arbete att ta kvalitet på allvar är en orsak till att resten av världen tittar på svensk film med respekt och beundran. Att våga formulera sig ger inte sämre filmkonst – utan bättre.

 

LÄS MER – Hynek Pallas: Svensk film politiseras – var är debatten? 

 

Av Anna Serner

Anna Serner är vd för Svenska Filminstitutet.

I spelaren visas en debatt om filmpolitik mellan Anna Serner och Expressens kolumnist Johan Hakelius från Almedalen i år.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!