Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så erövrar Kina vita duken – medan vi tittar bort

Affischen till den kinesiska actionfilmen "Operation Red sea", regisserad av Dante Lam.
Foto: "Operation Red sea"
Foto: MIKAEL SJÖBERG

Utan någon egentlig debatt har Kina på kort tid blivit en världsledande filmnation som tvingar Hollywood till eftergifter.

Hynek Pallas undrar varför analysen av film som politiskt vapen bara gäller västerlandet.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

FILM | PROPAGANDA. Av de fem mest inkomstbringande filmerna i världen just nu är tre kinesiska. Nummer två på listan – strax under den amerikanska superhjältefilmen "Black panther" – heter "Operation Red sea". Det är en propagandaversion av hur 600 kineser evakuerades från Jemen 2015. 

Filmen introduceras för publiken som en gåva till 90-årsfirandet av den kinesiska armén och till kommunistpartiets 19:e kongress. 

Men än så länge bleknar "Operation Red sea" i både patriotism och intäkter mot fjolårets supersuccé, "Wolf warrior 2". Även den en glorifiering av kinesisk militärmakt utomlands. Denna gång i ett namnlöst afrikanskt inbördeskrig där kinesiska säkerhetsstyrkor tar det flyende USA:s roll som frälsare. Trailern slutar med orden: "Den som förolämpar Kina, oavsett hur långt borta, måste utrotas”.

"Wolf warrior 2" blev den första icke-Hollywoodfilm att ta sig in på listan över de 100 mest inkomstbringande filmerna någonsin.

Att Kina länge har satsat på filmindustrin har inte undgått den som är intresserad av Hollywood. För det är i Los Angeles som satsningarna framför allt har märkts de senaste åren. När kurvan efter dvd-industrins kollaps började peka brutalt neråt så blev den utländska filmmarknaden viktigare än någonsin. Särskilt den snabbast växande. Plötsligt blev den kinesiska censuren en faktor att räkna med på produktionskontoren och i manusfabrikerna.


LÄS MER – Jojje Olsson: Kina hotar och skrämmer i Sverige 

Hollywood anpassar sig

Kinesiska skurkar? Bort. Kina – som bearbetar etniska kineser i exil – såg till att kritisera amerikanska chinatowns i filmer om dessa porträtterades i dålig dager. Att inte få distribution i Kina visade sig vara ett tillräckligt hårt påtryckningsmedel för att nyinspela delar av storfilmer som "World war Z" eller klippa bort långa sjok i Bondfilmen "Skyfall". Homosexuella karaktärer är ett risktagande eftersom ”det onaturliga” är förbjudet. Tibetsupportrar som Richard Gere får inte medverka i filmer eftersom de då blir bannlysta. Lättare att anpassa från början. Ännu lättare när kinesiska företag med band till partiet började köpa upp produktionsbolag. Märkligt nog avstannade detta ifjol – en magnat drog sig i sista stund ur ett köp som skulle ha gett Peking kontroll över bolaget bakom Golden globe-galan.

Nyckelscener i Bondfilmen "Skyfall" klipptes bort för att blidka den kinesiska censuren, bland annat en scen som visar prostitutionen i Macau.
Foto: SUPPLIED BY LMK / ALL OVER PRESS LMK

Kanske fick vi svaret i förra veckan. Den 21 mars publicerades det kinesiska kommunistpartiets nya plan för filmer, böcker och tidningar. Efter att presidenten Xi Jinping och partiet nyligen stärkte sin makt var det dags för propagandan. Film (och annan kultur) har redan varit kraftigt censurerad, men nu fördjupas partiets direkta kontroll. Och därmed sannolikt budskapen. Det gäller även vad som får visas i landet. Under Xi Jinping har till exempel skildringar av homosexualitet bannlysts även från tv och internet. 


LÄS MER – Karin Olsson: Låt inte den kinesiska diktaturen komma undan 

Matt Damon i kinesiskt filmfiasko

Nu tycks man vara säker på att Hollywood rent ekonomiskt inte har annat val än att dansa efter censurens pipa, och ägnar sig därför mer åt de egna produktionerna. Dessutom var den gemensamma satsningen "The great wall" häromåret, den dyraste kinesiska filmen någonsin, ett fiasko. Trots att Matt Damon spelade och Zhang Yimou, som skapade OS-invigningen i Peking, regisserade. Och besökssiffrorna för den nya "Star wars"-filmen "The last Jedi" var så dåliga i Kina att flera biografkedjor tog ner filmen den andra helgen. 

Matt Damon på presskonferens i Kina för sin film "The great wall".
Foto: IMAGINECHINA / SPLASH NEWS / IMAGINECHINA / SPLASH NEWS SPLASH NEWS

Spelfilm är bara en liten del av hastiga och skrämmande förändringar i dagens Kina, där teknologisk övervakning av etniska grupper som uigurerna får dystopiska skildringar att blekna. Där appar med poängsystem för medborgerligt uppförande tar Maos självkritik in i framtiden. Men det innebär alltså inte att man vill släppa kontrollen över något så arkaiskt som filmmediet. Kanske delar Xi Jinping – som hand i hand med infrastrukturprojekt och militära satsningar talar sig varm om vikten av ”mjuk makt” och narrativet om den ”den kinesiska drömmen” – antagandet många av oss västerländska akademiker och kritiker har om att filmen är ett uttryck som påverkar attityder?  

Om det är så, då är ju frågan var samma kritiker och förståsigpåare som jublar över "Black panther" är när resten av filmtopplistorna snart domineras av propagandafilmer från en toppstyrd diktatur som censurerar homosexualitet och ägnar sig åt rasistisk imperialism i verklighetens Wakanda?


Amerikanskt maktvakuum

Var är överhuvudtaget den systematiska Kina-bevakningen i svenska medier? Det finns initierade röster – Ola Wong i Svenska Dagbladet, Hanna Sahlberg i Sveriges Radio och  Jojje Olsson i dessa spalter. Men givet utvecklingen behöver vi en löpande, sammanhängande bevakning som hjälper oss att förstå vad som sker och planeras i en nation som hastigt flyttar in i ett amerikanskt maktvakuum och som har infrastrukturella ambitioner även i potentiella EU-länder. 

Det är ganska exakt 100 år sedan som Lenin sa att filmen var den viktigaste konsten för det sovjetiska kommunistpartiet. För agitation, propaganda och utbildning. För en vecka sedan förklarade det kinesiska kommunistpartiet att den nya planen reflekterade ”filmens viktiga roll i att propagera idéer”. Frågan är om vi väntar med bevakningen tills någon amerikansk aktivist har uppfunnit en hashtag till nästa Oscarsgala eller tills Trump har twittrat om saken? 

Eller är det dags att börja inse allvaret på egen hand?


Hynek Pallas är filmvetare och skribent.