KOMMENTAR. Det finns inga belägg för att pappan är pedofil. Ändå har Bry, Barnens rättsskydd, bestämt sig för att han är det. Hatet under de agiterande bloggposterna som Agneta Bravélius på Bry skriver om honom, är oresonligt. De kan inte föreställa sig att de hamnat rakt in i en smutsig sorglig vårdnadstvist.
Den här tragedin rullas upp i Bo-Göran Bodins tre avsnitt långa dokumentär i SVT ”Att rädda ett barn”. Långsamt och suggestivt avtäcks en samling människor som i förstone verkar vara besjälade av barnets bästa, men som med tiden snurrar kring sin egen axel. Mamman, som förlorat vårdnaden om sitt barn, påstår i olika instanser att barnets far förgriper sig på deras gemensamma barn. Hon har bildbevis, sägs det. Bry:s psykoterapeut bekräftar och föreningen eldar på och slutligen tar mamman med sig sonen och går under jorden. Hon döms senare för egenmäktigt förfarande med barn.
Ärendet är inte nytt. Rättegången mot mamman skedde förra året och podcasten ”Haveristerna” började redan då djupdyka i källorna och strimla sönder Bry och deras tillskyndares påståenden till små remsor av foliepapper. Det här går bland annat att höra i det senaste avsnittet, 77. ”Haveristerna” har hittat många märkliga karaktärer i kaninhålet under det här ärendet, men se dokumentärserien först. Den är magnifik.
Det är en alltigenom tragisk historia som kanske inte hade slutat så illa om inte Bry engagerat sig så hårt.
Bry:s frontfigur Agneta Bravélius ”har inte tid att läsa hela utredningar”, men drar ändå drastiska slutsatser. Så kan opinionsbildning på internet se ut. Tunnelseende och tusen tummen upp. Det intressanta är vilka som lyssnar. Den moderata riksdagsledamoten Kristina Axén Olin tar till sig berättelsen och sammankallar till ett frukostseminarium i Riksdagen där Bry får berätta om sin verksamhet. Fullmäktigeledamoten Eva Solberg (M) leder den så kallade servicenämnden i Stockholms stadshus. Hon låter sig informeras av mammans juridiska ombud Jan Björklund som samarbetar med Bry och i dramatiska ordalag målar ut en konspiration av tjänstemän och poliser som täcker över pappans misshandel av sin son. Redan hans sätt att formulera sig får vem som helst att se röda varningslampor.
Eva Solberg säger att hon förstår att ”varenda människa fasar för att ha kontakt med socialtjänsten”. Men hon har inte själv läst handlingarna i ärendet. Ändå går hon på: ”När man inte har några möjligheter kvar mot myndighets-Sverige, vad gör man då?”.
I det här fallet går alltså mamman under jorden med sin åttaåring. Vilket innebär att hon till sist definitivt skiljs från sitt barn. Det är en alltigenom tragisk historia som kanske inte hade slutat så illa om inte Bry engagerat sig så hårt. Påhejade av några politiker som hållit en väldigt låg profil sedan dokumentären släpptes.
Gunilla Brodrej är kritiker och scenkonstredaktör på Expressens kultursida.