Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Film för finsmakare – mest sevärt just nu

Jonas Holmberg tipsar om det mest sevärda på bio och streamingtjänster i ett samarbete mellan Expressen Kultur och Göteborgs filmfestival.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

1. Thelma (Joachim Trier)

Efter amerikaäventyret ”Louder than bombs” är Joachim Trier tillbaka i Norge. Precis som i hans tidigare norska filmer är Thelma en tonsäker skildring av ångesten i att vara strax över tjugo. Men denna gång hämtar Trier inspiration i klassiska skräckfilmsgrepp och en lång rad Ingmar Bergman-referenser, bland annat en isande variation på syskonscenen i ”Den goda viljan” som är ett av årets allra starkaste filmögonblick.

Se filmen på bio.

2. Never let me go (Mark Romanek)

Om några veckor är det Nobelfest i Stockholms stadshus, och den stora stjärnan är såklart litteraturpristagaren Kazuo Ishiguro. Det cineastiskt korrekta sättet att ladda upp inför festligheterna är att sjunka ner i soffan med Mark Romaneks filmatisering av Ishiguros lågmälda scifi-roman. I melankoliska toner berättas den kusliga historien om tre vänner som växer upp till organdonatorer, där den enda möjliga räddningen är att känna äkta kärlek.

Se filmen på Netflix.

3. Androids Dream (Ion de Sosa) 

En fåordig yrkesmördare rör sig mellan de öde skyskraporna på en spansk semesterort och avrättar androider på rymmen i Ion de Sosas okonventionellt framtidsdystopiska solkust-noir. Filmad på 16 mm i skuggan av turistbetongen i ett Benidorm anno 2052 placerar sig de Sosas filmatisering av Philip K. Dicks "Do Androids Dream of Electric Sheep?" så långt från Los Angeles 2019 en kan komma. Manolo Maríns rolltolkning av en mordlysten blade runner påminner mer om Alain Delons lönnmördarporträtt än Harrison Fords och den tablådrivna estetiken för tankarna till Roy Andersson snarare än Ridley Scott. En unik lågbudget-sci-fi där dova porträtt av knarksmugglare på rymdfärjor och strippande queer-androider tar plats istället för dyra specialeffekter. 

Se filmen på Draken Film.

4. Älskarinnan (Vilgot Sjöman, SVT Play)  

Vilgot Sjöman är ju mest berömd för gränsöverskridande, politiska filmer som ”491” och ”Jag är nyfiken - gul”. Hans debutfilm ”Älskarinnan” har ett annat, mjukare tonläge och undersöker kärlekens villkor i en kontinental ton som lite påminner om Bo Widerbergs tidiga filmer som kom under samma tid. Huvudrollen spelas av Bibi Andersson, som gör en fantastisk gestaltning av en ung kvinnas vuxenblivande.

Se filmen på SVT Play.

5. Beats of Antonov (Hajooj Kuka) 

Inbördeskriget i södra Sudan är ett av de längsta och mest våldsamma i Afrikas historia, och det har inte upphört efter att den sudanesiska nationen delades i två 2011. I de sydsudanesiska bergen och dalarna lever ett folk som efter att ha kämpat för sin självständighet tvingas strida för sina kulturella, etniska och sociala rättigheter. Och kampen kanaliseras genom musiken. ”Beats of the Antonov” är en vacker och inspirerande skildring av ett delat land och som genom musiken tecknar en alternativ bild av en en av vår tids allvarligaste konflikter.

Se filmen på Mubi.

6 .Två mammor (Anne Zohra Berrached) 

Katja och Isabella vill skaffa barn. Men precis som många andra lesbiska par i dagens Tyskland upptäcker de snart att detta kommer bli betydligt svårare än vad de hade kunnat föreställa sig. De flesta spermabanker och fertilitetskliniker är stängda för homosexuella av juridiska skäl, och de få som inte är det tar oförskämt bra betalt för sina tjänster. Anne Zohra Berrached står för en osminkad gestaltning av kärlekens sociala villkor.

Se filmen på SVT Play.

7. Barash (Michal Vinik) 

Naama Barash är 17 år gammal och bor i en trist förort till Tel Aviv. Hennes storasyster är på rymmen med sin palestinska kille och hennes föräldrar bråkar hela tiden. Men Naama bryr sig inte så mycket – hon har fullt upp med att hänga med sina kompisar och försöka skaffa droger, så att det händer något på riktigt. Så dyker en ny, spännande tjej upp på skolan. Barash fångar en generation, ett samhälle och ett land där ingen riktigt hittat hem - men främst är det en rak skildring av den första riktiga kärleken. Filmen har jämförts med Blå är den varmaste färgen eller "Fucking Åmål", men är både råare, mer politisk och direkt i sitt porträtt av hur det är att vara ung i en tid då allt verkar stå på spel.

Se filmen på Gazenet. 

8. Bobbi Jene (Elvira Lind)  

Efter tio år som stjärnan i israeliska danskompaniet Batsheva bestämmer sig Bobbi Jene för att lämna allt. Hon flyttar tillbaka till USA, försöker på en och samma gång bygga upp och rasera ner allt som utgjort hennes liv och kanaliserar all smärta och alla upprivande känslor i en ny solokoreografi. För den som sett förra årets Mr. Gaga om Batsheva-ledaren Ohad Naharin är dansscenen bekant, men Elvira Linds nakna porträtt lyckas komma ännu närmre och fångar Bobbi Jene både som dansare, konstnär och människa.

Se filmen på Folkets bio. 

 

FILM FÖR FINSMAKARE

Topplistan "Film för finsmakare" är ett samarbete mellan Göteborgs filmfestival och Expressen Kultur. Filmfestivalens konstnärlige ledare Jonas Holmberg, även skribent på Expressen Kultur, väljer varannan vecka ut de bästa kvalitetsfilmerna som finns tillgängliga på bio, de stora streamingtjänsterna och Draken Film, filmfestivalens egen tjänst. Även andra, nischade streamingtjänster finns med i urvalet.