Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Feg text om vit skuld

FEG TEXT. Valerie Kyeyune Backström tycker att Zara Kjellners text offrar de ensamkommande flyktingbarnen. Foto: Privat/Wikimedia Commons

Zara Kjellners text om flyktingmottagandet på Biskops Arnö faller i samma fälla som hon gillrat för andra.

Det skriver Valerie Kyeyune Backström i en replik.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Det är en konst att skriva om verkligheten. Oftast är det en avvägning, en balansgång mellan texten och personerna den involverar. Däri ligger ett ansvar.

I söndags publicerades "Barnens ö" av Zara Kjellner, om en folkhögskola och dess elevers mottagande av några ensamkommande flyktingbarn (Expressen 11/1). Att allmänheten har ett särskilt intresse för Biskops-Arnö, en författarnas Lundsberg, må vara, det är inte det som intresserar mig. Det som intresserar mig är hur lätt det är att falla i samma fälla man gillrat för andra.

 

Kjellners text är vacker, så länge man låtsas att man läser något annat: fiktion i stället för realism. Annars blir det obehagligare. Här har fem identifierbara barn hängts ut, troligen utan deras kännedom eller medgivande. Barn, som skolans och elevernas åsikter om, nu har gått ifrån lokala till virala: vi alla kan nu läsa tryckta rykten kring hårdporr och "inneboende våld".

Det är lätt att sympatisera med Kjellners syfte, om syftet är det man initialt tänker. Men när man funderar vidare börjar man undra. Vad vill denna text oss?

Visa upp förljugenhet hos en grupp förment goda människor? Prata om vithet i kulturen, den exotiserande bilden av Afrika och dess befolkning?

 

I texten kritiseras förfrämligande och misstänkliggörande av flyktingbarnen. Men Kjellner förändrar inte utgången, ingriper inte. Hon är frånvarande betraktare i allt förutom i att skriva en text, som i sin offentlighet begår ett större övergrepp på dessa barns liv än vad ett schemalagt pass "afrikansk" dans i gympasalen någonsin kan göra. Det är som skrivövning kittlande, som offentligt inlägg ett moraliskt haveri.

För i själva verket är det en feg text. Den offrar inte skolan, den offrar inte samförståndet, inte makten. Det enda den verkligen offrar är dessa barn för att få till en så subversiv text som möjligt. Det är en berättelse om vit skuld, men den gör aldrig upp med något. De enda som får betala är de "namnlösa" barnen.

 

Fotnot: Läs Zara Kjellners text "Barnens ö" här.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!