Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Faran med det som nu händer i mitt Norrköping

Kulturskribenten Mats Granberg.Foto: Privat
Bild ur utställningen ”Medlöperi och motstånd – Nazismen i Norrköping då och nu”.Foto: NORRKÖPINGS STADSMUSEUM
Artikeln som togs bort från utställningen publicerades i Folkbladet 4 september 2018.
Norrköpings stadsmuseum.Foto: MARIA JÄRNSTRÖM / NORRKÖPINGS STADSMUSEUM

Norrköpings stadsmuseum tog efter påtryckningar från SD-politiker bort en artikel från en nazismutställning.
Mats Granberg, som länge verkat i stadens kulturliv, menar att det lokalt blir allt svårare att föra demokratiska samtal.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Museer brukar hålla stängt på måndagar. Norrköpings stadsmuseum är inget undantag. Ändå står dörren på glänt eftersom en enträgen besökare vill komma in. Det får han inte. Mannen som fått vända i dörren heter Darko Mamkovic och är oppositionsråd och gruppledare för Sverigedemokraternas fullmäktigegrupp i Norrköping. Han är också, fast det vet jag inte om han är medveten om, en vandrande reklampelare för stadsmuseets pågående utställning ”Medlöperi och motstånd – nazismen i Norrköping då och nu”.

I sin oväntade roll som reklamman är Mamkovic mycket framgångsrik. Särskilt med tanke på att han är emot utställningen. Han har polisanmält museet på grund av en artikel som placerats på en vägg med andra pressklipp. Pressklippet visar en bild på SD:s lokala partistyrelse. Mamkovic anser att bilden kopplar samman SD i Norrköping med nazismen. Polisanmälan är redan nedlagd. Stadsmuseet, som är ett kommunalt museum, råder inte längre över frågan.

På måndagseftermiddagen gick kommunens kommunikationsavdelning ut med en intern information med om sin hållning i frågan, där man meddelar att: ”Med respekt för personerna på bilden har vi tills vidare tagit bort artikeln.”

Är det bara Norrköping som har sådan nazistisk historia och aggressiva nutida sverigedemokrater som vill lägga historien till rätta?

Jag sätter mig och läser detta pressklipp. Det är en artikel ursprungligen publicerad i Norrköpingstidningen Folkbladet (4/11 2018). Med rubriken ”SD-politiker utreds för inlägg på nazistsajt”. Den berättade om hur Expressen/Expo kunde visa att Birgitta Carlsson, som kandiderade i valet 2018 på Sverigedemokraternas kommunfullmäktigelista, två år tidigare hade skrivit inlägg på den nazistiska NMR:s sajt Nordfront. I artikeln kommenterar SD:s dåvarande ordförande Jan Petersson detta. Det finns tre bilder till artikeln, två som visar inläggen på sajten och en som visar den lokala SD-styrelsen, där Jan Petersson är med.

En text som fastslår att SD bildades 1988 som ett högerextremt och nazistiskt parti finns kvar i utställningen. Norrköpings kommun meddelar i sin interna information att ”Det är historiskt belagd fakta”. Och om detta råder det inga som helst tvivel. Sverigedemokraterna är ett parti med sina rötter i nazismen.

Men är det bara Norrköping som har sådan nazistisk historia och aggressiva nutida sverigedemokrater som vill lägga historien till rätta? 

Under det kalla kriget var Norrköping stabilt och man visste var man hade varandra.

Den första frågan kan besvaras med att det finns väldigt lite forskning om nazism lokalt mellan 1933–45. Men inget talar för att Norrköping sticker ut. Norrköping var en av de städer som judar tilläts slå sig ned i redan från 1782. Det fanns en judisk församling här under perioden.

I den officiella historieskrivningen är Norrköping en gammal arbetarstad, där en socialdemokratisk arbetarrörelse gick segrande fram när Sverige blev demokratiskt. Men i Norrköping fanns också en borgerlighet och ganska starka konservativa krafter. Under det kalla kriget var Norrköping stabilt och man visste var man hade varandra. De avgörande besluten fattades i arbetarekommunen och konfirmerades i kommunfullmäktige. Bägge mötena ägde rum i Folkets hus. Det politiska läget var stabilt. Rådhuset var rött, redaktionshuset – säte för konservativa Norrköpings Tidningar, grundad 1758 – var blått.

Darko Mamkovic, oppositionsråd och gruppledare för Sverigedemokraternas fullmäktigegrupp i Norrköping.Foto: SVEN LINDWALL

I praktiken var de politiska motsättningarna mindre, mycket gjordes upp i samförstånd. Redan 1901 finns begreppet Norrköpingsandan belagt. Senast jag såg det användas var 2010. Samförståndet präglade Norrköping mycket efter andra världskriget. Kommunpolitiker och byggherrar rev, sanerade och byggde. Förmögenheter skapades liksom en social bostadspolitik. 

I kommunfullmäktige är Norrköpingsandan definitivt bruten.

Norrköpingsandan levererade, men var förstås också behäftad med demokratiska problem. 1991 förlorade Socialdemokraterna den politiska makten från första gången och nu styrs Norrköping av en stor mittenkoalition, dominerad av ett Socialdemokraterna som är så litet att det behöver hjälp av C, L och KD. M, SD, V och MP är i opposition. I kommunfullmäktige är Norrköpingsandan definitivt bruten.

Det är i detta sammanhang som man ska förstå kontroversen kring stadsmuseet, en kombination av lokala faktorer och det i Sverige lågintensiva krig om kulturpolitiken som bedrivs med både ideologi och ekonomi som vapen. SD brukar det förstnämnda, andra partier bidrar, mer eller mindre medvetet, med det sistnämnda.

Utställningen ”Medlöperi och motstånd” bygger till stora delar på Johan Perwes bok ”Mörkläggning: nazismen och motståndet i Norrköping 1933-45”, som kom 2016. Innehållet i hans bok har varit känt i Norrköping sedan 2014. När boken kom gick det ännu att samtala om den. Då fördes ett samtal på Norrköpings stadsbibliotek, där åsikter bröts utan att någon gick till polisen.

De har visat att de inte klarar demokratiska miljöer.

Det känns i dag väldigt avlägset. Det blir allt svårare att föra demokratiska samtal. Visningarna av utställningen har störts av sverigedemokrater. De har visat att de inte klarar demokratiska miljöer. Kommunen har visat en överdriven försiktighet, kommundirektören ska inte besluta om ett pressklipp ska finnas i en utställning eller inte. Stadsjuristen i Norrköping funderar på vad som händer om kommunpolitikern Darko Mamkovic ska driva ett civilrättsligt mål mot kommunen på grund av ett gammalt pressklipp.

Just detta är det farligaste med det som händer i Norrköping. Propaganda hindrar demokratiska samtal, byråkratiska processer försvårar för människor att reflektera, berätta och minnas, vilket hände när jag senast såg utställningen.

– Det är ju min mans släkting, säger en medelålders kvinna bredvid mig till sitt sällskap och pekade på en bild på en av Norrköpings nazister under kriget.

– Det här måste jag tala mer med min man om, för det kände jag inte till, fortsatte hon.

En annan yngre kvinna som också står intill vänder sig till henne.

– Jag har hört att mina släktingar var också var nazister, säger hon tröstande.

 

Av Mats Granberg

Mats Granberg är projektledare för Litteraturscen Norrköping. Mellan 1999 och 2016 var han kulturredaktör på Norrköpings Tidningar.