Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Expressens Amanda Svensson prisas

Foto: NORSTEDTS
Amanda Svensson.Foto: ALEXANDRA A. ELLIS / NORSTEDTS

Författaren och Expressens medarbetare Amanda Svensson tilldelas Svenska Dagbladets litteraturpris för sin roman ”Ett system så magnifikt att det bländar”. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

LITTERATUR. Amanda Svensson debuterade 2008 med romanen ”Hey Dolly” och recenserar litteratur i Expressen sedan 2009. I romanen ”Ett system så magnifikt att det bländar” möter läsaren bland annat tre krisande trillingsyskon, klimatångest, en moralisk apa, en dekadent barnskådespelare och kvinna som saknar djupseende. Juryn tar fasta på hur ledigt prosan flyter fram. 

– När jag väl sätter i gång och skriver går det ganska fort, men det tar sin tid av tänkande först, säger hon om arbetet med boken som tog henne fem år. 

Tidigare i höst tilldelades romanen P O Enquists pris. ”Svensson häller ner konst och vetenskap, litteratur och politik i brygden, till dess att hon kokat ihop en underhållande bildningsroman”, skrev kritikern Therese Eriksson i sin recension av boken. 

– Den här gången ville jag skriva en omfångsrik, rolig och ganska ambitiös bok, säger Svensson, som under arbetet föreställde sig att hon skrev på ”sin Franzen”. 

Längtade efter litteratur som vågade vara litet rolig och extravagant.

– På skämt förstås, men Jonathan Franzen är sån där författare som tar ett brett grepp om samtiden och tänkandet. Och jag behöver någon form av tillfälligt uppblåst självförtroende för att kunna skriva. 

Hon lyfter upp ett anglosaxiskt berättande, med exempelvis författarskap som Zadie Smiths, som något hon har dragits till det senaste decenniet. 

– Jag längtade efter litteratur som vågade vara litet rolig och extravagant, och inte så knuten till den introspektiva traditionen. 

Klimatperspektivet, med dess existentiella ångest, är ett närvarande tema i romanen, men det var inget hon hade tänkt ut från början. Det kom under arbetets gång

– Jag är ganska ensam under arbetets gång och har hitintills inte varit typen som pratar om mitt skrivande med andra. Att skriva är lite som att rensa ogräs, man måste vara uthållig och gilla monotona saker. Och det gör jag.

Är litteraturmannen utrotningshotad?

Ensamma, patetiska, kränkta, fattiga, bittra.

De unga författarna Elis Monteverde Burrau och Jack Hildén diskuterar frånvaron av unga författarmän i Sverige med Daniel Sjölin. Se det senaste avsnittet av veckomagasinet Kultur-Expressen.