Exklusivt utdrag ur Dawitantologin

Dawit Isaak skriver om förbjuden kärlek i Asmara.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

x x x

 Det blev värre

 Hennes mor satt hemma och hade börjat elda för att laga mat

 De målare som skulle måla den nya villan

 Som de hade köpt

 Var i huset

 Jag hälsade på hennes mamma

 Gick långsamt in

 I Mannas rum

 Dörren till rummet stod öppen

 Manna blev inte störd av

 Att hennes mamma var hemma

 Manna lämnade mig och gick till ett annat rum

 Sedan kom hon tillbaka i pyjamas

 Jag förundrade mig över att hon vågade

 Vi satte oss på sängen, jag satt tyst

 Istället för att värma henne

 Hon var inte rädd men det var jag

 Jag vaknade upp

 Ur mina tankar

 Och sa till henne: »Manna, byt om igen

 Vi kan inte göra vad som helst i ditt hem

 Vi kommer att få tid till det

 Vi vet inte om din mamma eller pappa plötsligt skulle komma in

 Hur ska vi förklara oss om du har pyjamas?

 Vi måste vara försiktiga, Manna

 Det finns oändligt med tid längre fram

 När vi kan göra vad vi vill

 Asmara är stort, det finns många ställen

 Sådana som är lugna och sådana som är stökigare

 Där man kan ha roligt

 Det finns hotell där ingen hör

 Hon hade hållit mig runt midjan

 Mina händer omfamnade hennes axlar

 Precis innan jag talat färdigt

 Öppnade hennes pappa dörren

 Vi stirrade på varandra och undrade vad vi hade gjort

 Hennes pappa var rasande som en tiger

 Han slog till sin dotter

 Och jag väntade på min tur med nerböjt huvud

 Men han rörde mig inte, kanske för att han var generad

 Eller av någon annan anledning

 Han gick ut igen

 Jag stannade inte kvar en sekund

 Utan begav mig genast hem

 Pappan hade rätt – vad skulle han göra?

 Det var Mannas fel, och jag skulle ha hållit mig borta

 Hans dotter hade suttit i faderns hem, mitt framför föräldrarna

 Med en pojke som fadern inte kände

 Det var inte tillåtet i vår kultur

 Jag tänkte på det hela vägen hem


        x x x

 När jag vandrade hemåt

 Kom hennes pappa ifatt mig med bilen

 Jag blev mycket orolig

 Nu skulle det bli bekymmer

 Men han åkte förbi medan han stirrade på mig

 Efter hela den här händelsen

 Kändes kärleken omöjlig

 Jag satte på musik när jag kom hem

 För att få en känsla av att Manna var med mig

 Jag satt så till fram på eftermiddagen

 Jag rörde mig inte ett steg

 Som om jag väntade ett möte hemma

 Kanske skulle Manna ringa?

 När jag senare skulle gå ut en stund

 Ringde Manna plötsligt

 Jag svarade

 Och vi pratade

 Om det som hade hänt på förmiddagen

 Jag frågade henne hur det hade gått

 Hon berättade allt

 Från början

 Det här var hennes ord

 Hon var besviken på sin pappa:

 Han slog till mig, som du såg

 Jag fick ont i nacken

 Mamma fick tala med honom när han kom hem igen

 Men han brydde sig inte och tyckte inte synd om mig

 Vid lunchen

 Var han smart

 Han började prata om mig och dig

 Han använde snälla ord

 Och trodde att han skulle få mig att berätta

 Som om han ville stödja mig

 Som om han var en omtänksam pappa

 Han började prata men hade ett falskt leende

 Han ville veta mina innersta känslor

 Han fortsatte att prata

 Han nämnde ditt och mitt namn

 »Manna, min dotter, jag älskar dig

 Du är min enda dotter

 Jag är redo att göra vad som helst för dig

 Alla dina syskon är pojkar

 Du är ensam flicka mitt ibland dem

 Du måste veta att de inte är värda någonting i jämförelse med dig

 Jag vet vad du vill

 Det är Mose som du älskar

 Jag vet att ni går ut tillsammans

 Det finns ingenting som jag inte vet

 Jag har hört mig för om Mose, han är en bra pojke

 Inte slarvig utan ordentlig

 Jag ska sluta att vara arg på dig

 Nu ska jag ställa dig en fråga:

 Är det din vilja att han ska gifta sig med dig?

 Jag kan ordna det inom kort

 Vi kan ha ett festligt bröllop

 Dölj inget för mig, jag kommer inte att säga någonting

 Du kommer ändå att gifta dig med någon

 Om du tycker om och älskar honom

 Ska du tala om det för honom så att han blir glad

 Då kan han prata med sina föräldrar

 Han kan fråga dem och diskutera med dem

 Jag vill ha ett svar så fort som möjligt, min dotter

 Om han inte vill gifta sig nu

 Utan vill förbereda sig mer

 Kan jag övertyga honom med mina pengar«

 Så sa min pappa

 Han försökte få reda på mina hemligheter

 Men jag har inte berättat

 »Förhållandet mellan mig och Mose

 Är ingen kärleksförbindelse

 Vi är bara skolkamrater

 Och har ingen annan relation

 Det är sant att vi ofta är tillsammans

 Men det betyder inte att det handlar om kärlek

 Jag har inget mer att säga

 Pappa, du behöver inte tänka på

 Att ordna bröllop«

 När jag sa det till honom blev han galen

 Han hade räknat med att jag skulle avslöja mina hemligheter

 Han blev arg och gick till sitt jobb

 Om jag hade berättat allt utan att tänka på följderna

 Skulle han inte ha dragit sig för

 Att fråga mig mer

 Han skulle inte ha ätit i lugn och ro utan bråkat med mig

 Han trodde att han var smart men jag var ännu smartare


        x x x

 När Manna berättade allt i detalj

 Blev jag förvånad över hennes pappas agerande

 Han hade planerat en metod

 För att skilja oss åt

 Han försökte på ett nytt sätt

 Han spelade intresserad av att ge henne råd

 Är det så man gör slut på kärlek?

 Efter att hon hade avslutat sin berättelse

 Svor jag på att jag aldrig

 Skulle gå hem till dem igen

 Vi pratade både allvar och på skoj

 Med många ord

 Tiden gick

 Medan vi pratade flög frågor och svar genom luften

 Plötsligt var det som om hon hade glömt mitt namn

 Istället för att kalla mig Mose sa hon »du« med ordet som används till en flicka

 Jag blev häpen

 Istället för att prata till mig som till en pojke

 Använde hon det ord man säger till flickor

 Jag funderade på varför hon valde det ordet

 Vi pratade en stund som om jag var en flicka

 Jag förstod inte hur hon kunde prata så fel

 Det var som om hon inte kunde språket

 Just när jag tänkte på det bytte hon plötsligt tillbaka igen

 Och använde det »du« som man säger till en pojke

 »Vad händer? Varför talar du annorlunda?

 Du pratar som ett litet barn«

 Jag frågade henne det

 Och när hon gav mig svaret blev jag förvånad

 »Det är inte så, lyssna på mig

 Min mamma satt här bredvid mig för att höra vad jag sa

 Jag vet med vem du pratar

 Jag ska avslöja dig, vänta bara

 Sa hon till mig

 Hon skrek när jag inte berättade vem jag pratade med

 Det var därför jag talade till dig som till en flicka

 För att mamma inte skulle veta att jag pratade med dig

 Du får inte ta det så allvarligt, Mose

 Mina föräldrar försöker förstöra, men de lyckas inte«

 Manna avslutade sin berättelse så

 Timmarna hade gått

 Efter tre timmar slutade vi vårt samtal


         x x x

 Vi pratar från eftermiddagen till att solen går ner

 Vi pratar hela tiden i telefon

 Vad beror det på att man pratar så mycket?

 Hon brydde sig inte om vad hennes föräldrar sa

 Att hon fick råd, fick utskällningar och även blev slagen

 Hon pratade i timmar i telefon med mig

 Är det jag som har blivit tokig eller hon

 Jag har slutat att göra bra ifrån mig i skolan

 Jag har blivit djupt förälskad

 Det har gått över gränsen

 Var det hon som föll eller jag

 Det är inte lätt att vara ung

 Är det bara jag eller har alla

 Besvär med kärleken

 Och fastnar i kärlekens garn

 Jag kommer inte ihåg att jag tidigare

 Har suttit hemma så många timmar

 Hur kom det sig att jag sitter här nu

 Även om det beror på kärlek

 Hade jag ju en annan flicka före Manna

 Men med henne drabbades jag inte av den här sjukdomen

 Jag tänkte fram och tillbaka

 Där jag satt hemma

 Om jag inte hade träffat Manna – om jag hade varit ensam

 Hade jag inte vandrat upp och ner för gatorna

 Utan istället försökt skriva

 När jag hade tid för mig själv

 Jag började tänka på mitt skrivande

 På en roman med namnet »Min fattigdom«

 I romanen, som skulle bli tjock

 Var namnet Manna utbytt mot Ruta

 Jag hade bytt både hennes och mitt namn

 Mitt namn blev Adhanom

 Jag hade redan skrivit berättelsen om Adhanom och Ruta

 Om vår historia

 Manna blev inte glad för titeln

 Hon tyckte inte om att det stod »fattigdom«

 Kärlek är rikedom, inte fattigdom

 Hon ville ändra titeln

 Det hon läste som hon tyckte om

 Var det här:

 »Det lät när du tuggade tuggummi

 Dina skor knarrade när du gick

 Dina fiender skulle du slå till

 Du svor åt det som gjorde dig illa

 Den som ville skada dig skulle jag kämpa ner«

 När hon hade läst detta började hon tänka vidare

 Vi skulle leva tillsammans

 Hon fick nya idéer och berättade för mig:

 »Mose, lyssna på mig, jag har något att säga dig

 För att du och jag ska få leva tillsammans

 Måste vi göra någonting nu

 Jag är kär i dig, du är kär i mig

 Du har skrivit en roman om mig

 För att vi ska kunna gifta oss måste du ta mig till Sudan

 Jag har inget hopp om att få hjälp från mina föräldrar

 Det var detta jag ville säga till dig«

 När Manna sa så där öppet vad hon ville

 Hamnade jag i djupa tankar

 Det hon pratat om tidigare återkom

 Hon blev sjuk av tanken på Sudan

 Hon upprepade det om och om igen

 Under en månads tid

 Vad ska jag lugna henne med idag?

 Jag var tvungen att hitta en orsak

 Jag minns hur orolig jag var


DAWIT ISAAK


Översättning Mehari Abraham 

 och Alazar Hagos 

 Detta är ett utdrag ur den lyriska berättelsen Hopp – historien om Moses och Mannas kärlek, en självbiografisk skildring av kärlekens villkor för två unga människor i Eritrea. Den skrevs 1985 för att spelas av en teatergrupp i huvudstaden Asmara. När uppsättningen var klar förbjöds den av regimens censurapparat.

 Efter att Dawit Isaak hade flytt till Sverige gav han själv ut berättelsen i en liten upplaga på tigrinja.

FAKTA

Översättning Mehan Abraham
och Alazar Hagar 

Detta är ett utdrag ur den lyriska berättelsen Hopp – historien om Moses och Mannas kärlek, en självbiografisk skildring av kärlekens villkor för två unga människor i Eritrea. Den skrevs 1985 för att spelas av en teatergrupp i huvudstaden Asmara. När uppsättningen var klar förbjöds den av regimens censurapparat.
Efter att Dawit Isaak hade flytt till Sverige gav han själv ut berättelsen i en liten upplaga på tigrinja.