Elin Grelsson Almestad är författare och medarbetare på Expressens kultursida. Hennes senaste roman är "Hundarna på huvudgatan". Foto: MATILDA RAHM / FOTOGRAF MATILDA RAHM 2015Elin Grelsson Almestad är författare och medarbetare på Expressens kultursida. Hennes senaste roman är "Hundarna på huvudgatan". Foto: MATILDA RAHM / FOTOGRAF MATILDA RAHM 2015
Elin Grelsson Almestad är författare och medarbetare på Expressens kultursida. Hennes senaste roman är "Hundarna på huvudgatan". Foto: MATILDA RAHM / FOTOGRAF MATILDA RAHM 2015
"Exkluderande design"."Exkluderande design".
"Exkluderande design".
Hängmattor med hårda kulor i nätet är vanliga i Stockholms parker, här kan ingen hemlös vila. Foto: LekplatsgrossistenHängmattor med hårda kulor i nätet är vanliga i Stockholms parker, här kan ingen hemlös vila. Foto: Lekplatsgrossisten
Hängmattor med hårda kulor i nätet är vanliga i Stockholms parker, här kan ingen hemlös vila. Foto: Lekplatsgrossisten

Exkluderande design bygger om våra städer

Publicerad

I boken "Exkluderande design" visar Fredrik Edin hur åtgärder för att hålla hemlösa och fattiga borta i förlängningen drabbar oss alla. 

Elin Grelsson Almestad läser en uppfordrande essä  om hur den urbana arkitekturen stöper om våra städer.

LITTERATUR | RECENSION. Obekväma bänkar som inte går att ligga på. Kvällsposten testade bänkarna på Malmö central före invigningen 2011.Vad är otrygghet? Detta politiska buzzword har upprepats frekvent de senaste åren i svensk debatt. Otryggheten ökar, konstaterade Brottsförebyggande rådet i början av året. 

Särskilt otrygga kände sig kvinnor. I ljuset av #metoo är det måhända en logisk känsla. Rädsla över att förlora den egna kroppens autonomi och bli utsatt för trakasserier skapar lätt en känsla av otrygghet. Inte minst om du har erfarenheter med dig som berättar att det kan hända, ett slags kroppslig empiri som är svår att skaka av sig. 

Anna Kinberg-Batra

Men trygghet och otrygghet återkommer på många fler sätt än ren brottsutsatthet. I Stockholms kollektivtrafik utförs regelbundet så kallade ”trygghetskontroller”, där säkerhetsvakter och ibland även polis tillfälligt stannar fordonet i ett razzialiknande upplägg och går igenom vagnarna på jakt efter störande inslag. 

I februari i år föreslog dåvarande moderata partiledaren Anna Kinberg-Batra ett förbud mot den som uppvisat ett ”särskilt otrygghetsskapande beteende” att vistas inom en radie av ett särskilt antal meter från den offentliga plats där beteendet ägt rum. Vad är otrygghetsskapande? Och vems trygghet är det som vi talar om?

Fredrik Edin är journalist och doktorand.Foto: VERBAL FÖRLAG / VERBAL FÖRLAG

Frågorna dyker upp i läsningen av Fredrik Edins ”Exkluderande design”. Begreppet  åsyftar platser eller föremål som konstruerats för att hålla vissa människor borta. Fastighetsägare, kommuner eller förvaltare som vill köra i väg missbrukare, hemlösa eller migranter från vissa platser anstränger sig för att skapa en så ogästvänlig miljö att de håller sig borta. 

 

LÄS MER: Dan Hallemar längtar efter den asociala staden 

Sara Lidman

Bänkar som inte går att ligga på, staket vid platser som kan fungera som vindskydd eller värmekälla, spikar på platser där hemlösa brukar sova, avsaknad av träd och buskage för att det inte ska finnas några ”gömställen”.

För många av oss märks det knappt. Vi som inte har behov av att ligga ner på bänken och som kan söka skydd i våra egna hem när det blåser storm. Vi kanske snarare upplever exkluderingen för vad den ofta kallas: trygghetsskapande åtgärder. 

Jag tänker på ett citat av Sara Lidman, från debutromanen "Tjärdalen": ”Såvitt man bor i en by måste man bry sig”. Men hur mycket bryr vi oss egentligen? 

På den här trappan i Marseille har metallbultar skruvats fast för att hindra människor från att sitta på den.Foto: D C / WIKI COMMONS

Den exkluderande designens osynlighet för den som inte påverkas av den har säkert också bidragit till frånvaron av offentlig debatt kring densamma. Edin konstaterar att det var först under 2010-talet som exkluderande design började uppmärksammas, trots att fenomenet går långt tillbaka. 

London

Våren 2014 cirkulerade exempelvis bilder i sociala medier från en plats i London där hemlösa tidigare brukade sova, men där marken nu var fylld av vassa spikar. Bilderna ledde till starka protester och spikarna togs bort. 

Författarens eget intresse för fenomenet väcktes 2010, då en ny tågtunnel öppnade i Malmö och han upptäckte att tågstationernas bänkar var konstruerade med en sådan lutning att de inte gick att ligga ner på. 

 

LÄS MER – Dan Hallemar: Städerna måste börja byggas för alla

 

Varför och hur uppstår exkluderande design? Med hjälp av bland andra Zygmunt Bauman visar Edin på hur systemskiftet från produktions- till konsumtionssamhälle också har fått direkta konsekvenser för hur våra städer är uppbyggda. 

Pedagogiskt visar Fredrik Edin hur konsumtionssamhällets ideologiproduktion sipprar ut i alla led och hur samtliga, inte bara de mest utsatta, drabbas i ett samhälle där offentliga platser bygger på konsumtion och ekonomiska transaktioner. 

Obekväma bänkar som inte går att ligga på. Kvällsposten testade bänkarna på Malmö central före invigningen 2011.Foto: JOACHIM WALL / KVP

Offentliga platser tas bort, privatiseras eller kontrolleras genom exempelvis övervakningskameror. Arbetarklassområden förändras för att bli mer attraktiva för företag och köpstarka invånare. 

Köpcentrum

Hyreslägenheter försvinner och samhällsservice som bibliotek och postkontor läggs ned och ersätts av kommersiella verksamheter. I stället byggs köpcentrum upp och torg privatiseras. Den som inte kan – eller vill – konsumera är inte välkommen på platsen och betraktas i stället som något som skapar otrygghet. 

I tunnelbanan, där en man nyss avhystes i en trygghetskontroll för att han spelade dragspel och bad om pengar, gör ett företag reklam för en ny app där du kan annonsera ut att du vill bli av med dina grovsopor och hur mycket du är beredd att betala för tjänsten. 

Så här fiffigt har en kyrka i Wien skyddats från hemlösa nattgäster, ett konstfullt men taggigt staket och ett klot i sten som pricken över i.Foto: HERZI PINKI / WIKI COMMONS

Andra privatpersoner kan buda för att utföra uppdragen och du kan välja bland anbuden. Så kapitaliseras tjänster som tidigare varit ett sätt att skapa vänskap och grannskap. Låna ut ett verktyg eller be om hjälp med att köra till tippen, i en tillit om att gratis tjänster kommer att återgäldas.

Och jag tänker på Sara Lidmans "Tjärdalen" igen, där det konstateras att ”så fattig får vi aldrig bli att vi int hava råd låta en odugling leva lame oss”. 

Att utestänga utsatta människor från våra offentliga rum är en fattigdom vi aldrig kan konsumera oss ur, och en samhällelig otrygghet långt värre än att bli störd av ett dragspel på tunnelbanan.

 

ESSÄ

FREDRIK EDIN

Exkluderande design

Verbal, 80 s.

 

Elin Grelsson Almestad är författare och medarbetare på Expressens kultursida. 

Relaterade ämnen
Elin Grelsson Almestad
Elin Grelsson Almestad
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag