Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Evolutionen är inte så sexig som den ser ut

URHISTORIA. Två aktuella fackböcker med helt olika anslag vill berätta historien om mänsklighetens utveckling. Foto: AP

Studier av mänsklighetens utveckling kan aldrig frigöra sig från sitt kulturella sammanhang.
Valerie Kyeyune Backström läser två aktuella böcker om evolutionen.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

SAKPROSA

YUVAL NOAH HARARI

Sapiens: en kort historik över mänskligheten

Översättning Joachim Retzlaff

Natur & Kultur, 431 s.

 

JONAS OLOFSSON & JOHAN ÖRESTIG
Evolutionsteori och människans natur
Natur & Kultur, 200 s.

Måste allting vara roligt?

Det är tanken som hänger med mig under läsningen av Yuval Noah Hararis "Sapiens". Anslaget är i sig förstås omöjligt: att gå igenom hela mänsklighetens historia, från encellig organism till dagens sapiens, på 400 sidor. Självklart bygger det, som all historia, på ett välja en berättelse, och sedan fullfölja den. Det har jag inget problem med. Problemet är det påstått neutrala och allmänna perspektiv boken låtsas ha.

Bäst fungerar det i de tidiga kapitlen om homo sapiens och andra människors början på jorden. Samtidigt är det så klart dessa delar som bygger mest på spekulationer, och utan facit är de lättare att acceptera eller ta till sig. Tyvärr kommer Harari att ägna nästan halva boken att prata om betydligt mer sentida fenomen - och där är det lättare att se de uppenbara bristerna i perspektiv och källor.

 

Det är inte att säga att Harari inte är påläst, bara att historieskrivningen är ganska ensidig och fokuserar nästan enbart på västerlandet, med en förkärlek till (ny)liberalismen som skiner igenom. Detta paras med återkommande gliringar mot kommunismen, som blir svårmotiverade då de redovisade dödsantalen i boken är mycket större för kapitalismen.

De grandiosa redogörelserna för människans potential och evolutionens brist på moral som deklareras i bokens början försvinner i förlängningen, i stället fastnar Harari i snåriga resonemang som säger emot tidigare utläggningar. Harari deklarerar att ingen människa kan göra något "emot naturen", allt vi gör är naturligt! "Biologin möjliggör - kultur förbjuder".

 

Men när han ska påvisa den europeiska kolonisationen av Amerika och kolonisatörernas oerhörda mod är det genom att referera till deras handlingar som onaturliga - och därför exceptionella och storartade.

Sen är det detta med humorn - allt ska vara snärtigt, fyndigt och rappt! Ibland funkar det, men ofta känns det som att läsa en intelligentare storebror till "Urban express".

Desto nyktrare är Jonas Olofssons och Johan Örestigs "Evolutionsteori och människans natur", där slapstickhumorn fått ge vika för torra, sakliga och sällan särskilt rafflande redogörelser.

Det är varken eggande eller fantastiskt medryckande, men i de sobra genomgångarna avslöjas fakta och uppstår tankegångar som kommer att följa mig desto längre än "Sapiens" lite mer inbjudande, men ganska fabricerade, fabler.

 

I stället för underhållande skrönor bjuds vi på tråkiga bilder av hjärnans anatomi, genomgång av olika forskningsrön och sidor fyllda av "å ena sidan, å andra sidan"-resonemang. Det är inte jättesexigt, men tyvärr är väl varken mänskligheten, eller evolutionen, det.

Yuval Noah Harari.Foto: AP

Även om man kan kritisera den lite väl förenklade inställningen till darwinismens mörkare sidor ("nazisterna, och rasbiologerna, hade missförstått allt!") är det en bra introduktion till genernas betydelser, och den problematik som ett alldeles för isolerat forskningsfält - vare sig det rör sig om biologi eller humaniora - för med sig.

Gener är förstås inte allt, men de öppnar upp för en större förståelse för människans villkor. Vad dessa framtida upptäcker inom genforskningen kommer leda till, och missbrukas för, är det dock ingen av böckerna som kan förtälja. Men att båda uppstått i tydliga kulturer, som format och begränsat innehållet, är glasklart.

 

Följ Expressen Kultur  och Expressen Litteratur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.