Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

EU:s demokrati är i kris – låt lotten avgöra

BEKYMMER. Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker deppar över EU:s framtid. Kan en ny form av demokrati väcka liv i folkstyret?Foto: Julien Warnand / Pool / Epa / TT
Skrapa och vinn.Foto: Krister Larsson
Slå tärning.Foto: Sebastian Kaulitzki / GETTY IMAGES/HEMERA

Demokratin är satt under hård press och efter brexit och Trump hotar nu också EU att falla samman.

David Van Reybrouck ger EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker ett överraskande tips.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Bäste president Juncker,

om ett år kan Europeiska unionen vara ett minne blott. Om Geert Wilders och Marine Le Pen vinner sina respektive val i vår betyder det att brexit-liknande folkomröstningar kommer att hållas i både Nederländerna och Frankrike. Både Wilders och Le Pen ligger bra till i opinionsundersökningarna.

Och det var just dessa båda länder som avvisade EU-konstitutionen 2005. Det råder inget tvivel om att om två av de stater som var med och grundade EU väljer att lämna unionen är detta slutet på den europeiska drömmen, det största fredsprojektet i världshistorien.

I kölvattnet av Trumps valseger i det amerikanska presidentvalet har vi kunnat ta del av mängder analyser av USA:s medborgare, politiker och partier, men inte av dess demokratiska procedurer. Det har varit förvånansvärt tyst om de verktyg som våra demokratier faktiskt använder.

Att ens antyda att allmänna val, i deras nuvarande form, kanske är en hopplöst överspelad teknik för att försöka förvandla folkets vilja till regeringar och politik, betraktas närmast som kätteri.

 

LÄS MER: Låt länderna i Europa styra över sitt eget öde

Folkomröstningar är urmodiga

I ett val får man lägga sin röst i valurnan, men man lägger den också ifrån sig för flera år. Att delegera politiken till valda representanter må ha varit nödvändigt en gång i tiden, då kommunikationen gick långsamt och informationen var begränsad, men det har ingenting att göra med hur människor lever och umgås med varandra i dag. Och folkomröstningar är inte mycket bättre. I en folkomröstning frågar vi människor vad de tycker och tänker utan att de fått möjlighet att verkligen tänka efter.

Folkomröstningar och allmänna val är urmodiga instrument för att bestämma folkviljan. Om vi vägrar att uppdatera vår demokratiska teknologi kan det hända att systemet till slut inte längre går att rädda.

 

LÄS MER: Europas arbetarklass har blivit kastrerad

Kaos i stället för demokrati

2016 är redan nu det sämsta året för demokratin sedan 1933 och Donald Trump är inget konstigt undantag i den utvecklingen, utan den logiska konsekvensen av ett demokratiskt system som kombinerar 1700-talets röstningsprocedur med 1800-talets idé om allmän rösträtt, 1900-talets massmedier och 2000-talets sociala medier.

Både brexit och Trump illustrerar på ett smärtsamt vis den farliga väg som de västliga demokratierna har slagit in på: att reducera demokratin till att rösta. Genom att vägra byta procedur har vi också medverkat till att politiskt kaos och instabilitet har blivit demokratins främsta kännetecken. Detta kan också komma att gälla det EU som du leder, herr Juncker.

I december kan Österrike rösta fram sin första högerpopulistiska president sedan andra världskriget; allt annat än en glödande EU-förespråkare. Italien kan skakas i sina grundvalar om premiärminister Renzi förlorar den folkomröstning om parlamentsreformer som han har initierat. Polen fortsätter att närma sig den auktoritära ungerska modellen. Bulgarien riktar efter förra veckans val blickarna mot Ryssland.

 

LÄS MER: Högerpopulismens största seger är brexit

Även Tyskland är i fara

Och i Tyskland, som ofta betraktas som den liberala demokratins sista bastion i EU, kommer högerpopulismen att fortsätta vinna mark inför valet 2017. Alternativ för Tyskland (AfD) slår redan nu Merkels CDU i regionala val och Tysklands nyvunna image som "den fria världens ledare" kan bli kortlivad.

Många av västvärldens samhällen lider av ett slags "demokratiutmattningssyndrom" vars symptom bland annat innefattar folkomröstningsfeber, sjunkande partimedlemskapssiffror och lågt valdeltagande, men också regeringsimpotens och politisk förlamning. Sverigebaserade World values survey ger en mycket dyster bild av samtiden: inte ens hälften av Europas unga menar att det är viktigt att leva i en demokrati.

Men det är ju inte demokratin som är problemet. Det är valen!

Så står det till på den europeiska kontinenten, herr president. Vi håller på att falla i sär. I det tal om "Tillståndet i unionen" som du höll i september erkände du att Europa "befinner sig åtminstone delvis i en existentiell kris". Men om det nu är så, varför ser vi då inte ens skymten av en ny och djärv idé om vad europeisk demokrati skulle kunna vara och stå för?

Nu finns det två Europa igen, det finns till och med två Tyskland igen. Och den här gången går skiljelinjen inte mellan öst och väst, mellan kommunism och kapitalism. Den går mellan dem som känner sig politiskt representerade och dem som inte gör det.

Det främsta skälet till att EU håller på att falla i sär är det avstånd som många människor upplever finns mellan dem och Bryssel. Det är dags att medborgarna får säga sitt om Europa – inte bara genom representation utan genom participation.

 

LÄS MER: "Jag har tappat min tro på Västeuropa"

Lär av antikens Aten

Det finns ett mycket bättre sätt än val och folkomröstningar att låta människor komma till tals, nämligen att återvända till den princip som en gång styrde den atenska demokratin: lottning.

I det antika Aten utsågs de flesta politiska företrädarna just genom lottning. Renässansstater som Florens och Venedig fungerade på samma sätt och präglades i århundraden av politisk stabilitet. Med ett lottningsförfarande undviker man att alla röstar om något som bara några få faktiskt har en aning om; i stället får en slumpmässigt utvald del av befolkningen möjlighet att på allvar sätta sig in i frågan så att de kan fatta ett förnuftigt beslut.

Ett representativt tvärsnitt av samhället kan, med tillgång till tid och information, handla mer balanserat än ett helt samhälle utan kunskap och information.

 

LÄS MER: Dags att släppa taget – brexit är inte slutet

Det innovativa Irland

Kom igen, herr president, det är dags att ta européerna på allvar! Låt dem komma till tals. Se på Irland, Europas mest innovativa demokrati. För ett par veckor sedan samlades 100 irländare, utvalda genom lottning, till ett så kallat medborgarforum. Detta är ett land som litar på sina invånare i stället för att frukta dem. Under ett år kommer dessa 100 irländare att diskutera fem olika ämnen, bland annat abort, folkomröstningar och klimatförändring. De kan bjuda in alla experter de vill och behöver.

Detta är det andra forumet i sitt slag; redan för ett par år sedan lade irländska medborgare fram förslag till politiska åtgärder gällande en lång rad ämnen, bland annat samkönade äktenskap. Deras förslag till författningsändringar blev sedan föremål för en folkomröstning. Det var första gången i modern historia som ett lands konstitution ändrats efter överläggningar med en grupp slumpmässigt utvalda medborgare.

Så fungerar demokrati på 2000-talet.

Varför inte arrangera ett liknande medborgarforum i EU? Varje medlemsstat skulle kunna samla 100 medborgare under fyra dagar och be dem besvara en enda stor fråga: hur kan vi göra Europeiska unionen mer demokratisk fram till 2020? Alla deltagare, från Portugal till Estland, skulle få samma tid och samma informationsmaterial till sitt förfogande. Varje land skulle formulera tio rekommendationer.

 

LÄS MER: Det är lätt att leva i lyx på andras bekostnad

Agenda underifrån

Efter tre månader skulle 20 deltagare från varje nationellt forum, återigen utvalda med lottens hjälp, samlas i Bryssel för att färdigställa en slutgiltig lista med de 25 viktigaste punkterna för en gemensam framtida politik.

Detta skulle innebära verklig förändring. Genom att låta medborgarna komma till tals skulle du öppna upp för en politisk agenda som kommer underifrån. Du skulle ge medborgarna en aktiv roll i formandet av framtidens Europa. Du skulle visa på en väg mellan de som kräver "mer Europa" och de som vill ha "sitt land tillbaka". Du skulle skapa en ny dynamik mellan medlemsstaterna och Bryssel.

Och, allra viktigast, du skulle återförena de två delarna av Europa i riktig dialog, i stället för att de fortsätter bekämpa varandra på nätet.

I ditt tal om "Tillståndet i unionen" påpekade du mycket riktigt att "de kommande tolv månaderna är avgörande för att bygga ett bättre EU". Du efterfrågade till och med "ett Europa som sätter medborgarna i centrum". Tyvärr stannade dessa ambitioner vid 5G-internet och en frivillig solidaritetskår. Jag förstår helt enkelt inte hur du kan nöja dig med så svaga och tunna förslag till lösningar i ett läge när EU håller på att falla samman?

De utmaningar vi står inför är av en helt annan kaliber: att återge människor förtroendet för ett unikt projekt genom att involvera dem i en debatt om hur deras samhällen ska se ut.

Demokrati är folkstyre. Det betyder också att folket måste vara med och styra.

Vi har ett år på oss.

 

Med vänliga hälsningar,

David Van Reybrouck

kulturen@expressen.se

 

David Van Reybrouck har grundat demokratinätverket G1000. Tidigare i år gav han ut "Against elections: the case for democracy". Artikeln publiceras denna vecka i Der Spiegel och flera andra europeiska tidningar.

 

Översättning: Carl Henrik Fredriksson

 

Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.