Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Estetiska ämnen är en förutsättning för framtiden

Skoföretaget Swedish Hasbeens, grundat av Emy Blixt och Cilla Wingård, förenar trend med tradition. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Blixtlåset utvecklades av Gideon Sundbäck, som tog patent 1913. Foto: ERICH STERING / DAGENS NYHETER
Karina Ericsson Wärn är rektor för Beckmans Designhögskola. Foto: Mikael Olsson

I juni röstade riksdagen igenom att estetiska ämnen inte kommer att vara obligatoriska på gymnasiet. Karina Ericsson Wärn, rektor för Beckmans Designhögskola, skriver om estetikens värde i vardagen.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT | ESTETISKA ÄMNEN Med P1 i öronen tar jag bussen till jobbet. Lyssnar förstrött till Kulturnytts recension av Lars Lerins utställning på Liljevalchs samtidigt som jag blickar ut över den på 1880-talet anlagda Vitabergsparken. Märker att Acnejackans blixtlås, utvecklat av Gideon Sundbäck tidigt 1900-tal, fastnat i min nya T-shirt från Back. Attans.

Hoppar av vid Stureplan. Mina Hasbeens, träskorna som förenar trend med tradition, klapprar mot stenläggningen. Stannar till vid bokhandeln Hedengrens skyltfönster och bestämmer mig för att efter jobbet köpa klassikern "Doktor Glas" av Hjalmar Söderberg för omläsning. Vilket jag sedan glömmer. Avslutar i stället dagen med utställningen "Bröderna Lejonhjärta" i nytolkning av Jesper Waldersten på Kulturhuset Stadsteatern. Arbetsväskan från Palmgrens, vår svenska motsvarighet till Louis Vuitton, väger tungt. 

 

LÄS MER: Skolan ska genomsyras av kulturen 

Robyn, Christer Strömholm och Ikea

Hemma lyssnar jag till Robyn-klassiker via Spotify samtidigt som jag dukar middagsbordet med äldre tallrikar från Gefle porslinsfabrik och glas från Kosta Boda. Medan jag fixar i köket blickar poeten Paul Andersson på mig från ett fotografi av Christer Strömholm. Framåt 23-tiden somnar jag i min Ikea-säng. 

Nästa dag ser i stort sett likadan ut. Fylld av estetik i olika format som råkar vara ”Made in Sweden”. Fast på bussen upptäcker jag att jag glömt splasha på mig favoritdoften Blanche från Byredo. Nåja, det finns betydligt värre öden än en parfymfri dag. Tänk om nuet till exempel skulle vara helt befriat från upplevelser och ting som mode, arkitektur, teater, inredning, musik, bildkonst, litteratur, doft och annat skapat utifrån konstnärlig grund. Listan över estetiska uttryck, företeelser och hjälpmedel vi möter dagligdags kan göras lång. 

Mot bakgrund av vår designade vardag är det rejält upprörande att estetik anses så värdelöst att estetiska ämnen inte ingår, och ej heller kommer att ingå, som obligatorium i gymnasieskolan. Helt enligt omröstning i riksdagen tidigare i sommar.

 

LÄS MER: "Sluta genast räcka upp handen i klassrummet!" 

Moderaterna och SD gjorde gemensam sak

Det är i stället ”fokus på de kunskaper man måste ha med sig in på arbetsmarknaden” som gäller. Det säger Erik Bengtzboe, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna vilka gjorde gemensam sak med SD i omröstningen.

Vilken arbetsmarknad avses, om man får undra? Framöver handlar det väl snarare om hur jordens population, utan att ha ett arbete som genererar inkomst, ska kunna försörja sig. Nationalekonomen Gunnar Adler Karlssons 1970-talstankar om att arbetstillfället framöver kommer vara en utlottad lyx är kanske redan verklighet. 

Många yrken är nämligen på väg in i historieböckerna. Socialtjänsten i Trelleborg har ersatt sina handläggare med artificiell intelligens. Butiksdöden är ett faktum och affärsbiträdena ersätts av robotar som flinkt packar ihop det vi klickar hem. Förarlösa bilar åker redan omkring. Print-on-demand är inte längre enbart ett begrepp förknippat med boksidor, utan appliceras också på allt från plagg till konstgjorda hjärtklaffar.

Design är framtiden

Och allt vilar på design. Utan design och estetik återstår faktiskt ingenting. Design är helt enkelt framtiden, och all design involverar estetik.

Därmed inte sagt att man efter gymnasiet måste gå Beckmans Designhögskola för att bli nästa stora svenska modehopp eller framgångsrika storsäljande formgivare. Det är nämligen inget fel på att vara ekonom, ingenjör, förskolepersonal eller ens politiker – med kunskap om det estetiskas värde för nuet och framtiden. Tvärtom.

 

Karina Ericsson Wärn är rektor för Beckmans Designhögskola.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!