Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En sällsynt läskig saga kan avspegla dagens realiteter

Ur Pygméteaterns "En häxas dagbok".
Foto: OLLE SPORRONG

Barn följer med i Hans och Greta som vore det realism.

Margareta Sörenson svarar DN:s Lotta Olsson i sagodebatten.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

DEBATT | SAGOR. Folksagor och konstsagor är en del av kulturarvet. De är underlag för teater och musik, för dans och film, de återberättas och stöts och blöts. I sanning en levande tradition vars överlevnad man inte behöver oroa sig för. Alla sagor passar dock inte lika bra för alla, alltid. 

Bekämpa det onda

Som jag skrev (Expressen 26/11) var det dumt gjort av mig att läsa en aldrig så vacker nyutgåva av "Hans och Greta" för ett barn som är fyra år. Alexander Janssons mörka, dunkla bilder är mäktiga, texten följer troget sagans urlinje. Men som alla sagor har denna också en etisk dimension och ett inslag av guideline: håll ihop och håll ut för att bekämpa det onda. 

En vuxen läsare räds inte häxan och hennes brutala död utan läser sagan symboliskt, just så som Lotta Olsson föreslår i DN (29/11) där hon uttrycker oro över att sagan helt ska hamna i giftskåpet. Hon påtalar sagans natur av symbolspråk; men det är ju precis där som problemet ligger för yngre barn. Min lilla lyssnerska följer uppmärksamt  historien om de två barnen som av sina föräldrar sätts ut i skogen och sedan fångas av den elaka häxan. Hon följer sagan som realism, och säkert har de urgamla berättelserna en bakgrund i tider då verkligheten omfattade sådant som att av nöd avstå från sina egna barn, för att kunna rädda sig själv och andra. 

Dagens realiteter

I nyhetsmedier läste jag nyligen om en pappa i en av Mellanösterns krigszoner som hade sålt sin sjuåriga son, för att kunna lösa familjens situation. "En sällsynt läskig gammal saga", som Lotta Olsson kallar "Hans och Greta", kan återspegla dagens realiteter. Något i allvaret i sagan går fram också till de små. 

Typiskt för levande traditioner är att de tål anpassning och bearbetning. Pygméteatern i Stockholm är en av de scener där man gjort nyläsningar av klassiker. Och där återberättar man sagan om Hans och Greta som "En Häxas dagbok" – om en övervintrad och utmobbad hippie, som behöver förståelse och omtanke. Listigt.

 

Margareta Sörenson är medarbetare på Expressens kultursida.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!