Ingela Strandberg. Foto: SARA MAC KEY / NORSTEDTSIngela Strandberg. Foto: SARA MAC KEY / NORSTEDTS
Ingela Strandberg. Foto: SARA MAC KEY / NORSTEDTS
"Att snara en fågel"."Att snara en fågel".
"Att snara en fågel".

En rastlös poet tar vägen till barndomslandet

Publicerad

I sin nya diktsamling håller Ingela Strandbergs Heidegger i ena handen och ett skogsrå i den andra. Björn Kohlström läser en koncentrerad färd mellan myt och verklighet.

LITTERATUR | RECENSION. Rastlöshet har varit Ingela Strandbergs modus som poet sedan hon debuterade på 1980-talet, och sällan har den väl uttryckts så åskådligt som i ”Väg 153” från 1991. Men fortfarande är denna rastlöshet konstnärligt produktiv, något hon med eftertryck visar i sin nya samling, ”Att snara en fågel”.

Diktjaget rör sig i sällskap med var sin auktoritet i bokens två sviter. I den första ett skogsrå, som lär ut överlevnad när tillvaron är mörk och hotfull. I den andra filosofen Heidegger, som på sitt lite kryptiska sätt lär ut förståelse, som väl också är knutet till en slags överlevnad. 

 

LÄS MER – Nina Lekander: Gott om kropp – men personligheterna saknas

Magiskt tänkande

Och Strandberg själv lär ut diktens unika förmåga att peka ut en erfarenhet, visa dess nödvändighet: ”Om nätterna ylade / stjärnorna som vargar / från en plats varifrån / man kommer ensam / och i nya kläder smidda / av eonernas smeder”. Här finns gott om kopplingar till ett magiskt tänkande. 

Dikterna tar till vara ett dynamiskt växelspel mellan myt och vardaglighet, där Strandberg rör sig i barndomsminnets storögda fascination och i nutida nyktra skogsmiljöer. Hon skildrar en bildningsresa i miniatyr, från enkla förhållanden, men där hon tar skammen i handen och sedan förpassar den till det förflutna. 

 

LÄS MER – Ulrika Kärnborg: Litteraturen är nyckeln till det moderna Kina

Bruno K. Öijer

Den fågel som titeln omnämner är en metafor för barndomen. Vi är alla fåglar, som hotas att snaras – att snärjas av plikter, konventioner och samhällets krav på anpassning. Det finns ett rebelliskt motstånd här som ges ytterst vackra uttryck, i dikter som sitt korta format till trots öppnar mot storslagna vyer.  

I sitt sätt att tillvarata barnets sårbarhet helt utan nostalgins filter och sin lojalitet med vägens lockrop kan Strandberg erinra om en annan rastlös romantiker, Bruno K. Öijer. Hon har en precision i sitt bildspråk som jag uppfattar som helt självständig, och i den här boken visar hon också prov på en koncentration som gör de koncisa dikterna till en läsupplevelse av stort format.  

 

 

LYRIK

INGELA STRANDBERG

Att snara en fågel

Norstedts, 63 s.

 

Björn Kohlström är gymnasielärare och litteraturkritiker.

 

I tv-spelaren ovan visas det senaste avsnittet av Kultur-Expressen, denna gång om feminismen efter metoo med Kajsa Ekis Ekman och Anna Hellgren. Kultur-Expressen finns även som podcast.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Biträdande kulturchef: Jens Liljestrand. Redaktör för idédebatt och reportage: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag