Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”En del tycker att jag har fått ett kostsamt privilegium”

Marianne Lindberg De Geer och Lars Vilks. Bilden är tagen vid ett tidigare tillfälle.Foto: Carl Johan De Geer

Lars Vilks har svårt att leva ihop med sin kärlek på grund av tolkningen av hans personskydd.

Marianne Lindberg De Geer intervjuar sin konstnärskollega.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

INTERVJU. Niklas Orrenius beskriver i DN varför du har JO-anmält polismyndighetens hantering av ditt personskydd, som du haft sedan dina över tio gamla karikatyrteckningar av profeten Muhammed (29/5). Polismyndigheten nekar dig och din käresta att bo ihop i hennes hus och hon ingår inte i det personskydd som du tvingas ha på grund av mordhoten. Polisen kallar henne extern.

Så, vad händer om du och din käresta gifter er, ingår hon då i ditt skydd?

– Giftermål har ingen betydelse, vårt förhållande har funnits i över 30 år. Hon är inte skyddspersonen, men blir oundvikligen en del eftersom vi ständigt gör saker tillsammans. Tidigare har det inte varit något problem, utan det blev det först när nya chefer införde nya bestämmelser. Att göra saker tillsammans skulle tidigare värderas om det kunde ingå i mitt intresse.

I kommentarsfälten på DN skriver en lång rad personer att du får skylla dig själv och några föreslår att bevakningen ska dras in, vilket i praktiken betyder att du när som helst kan bli mördad. Det får mig att fundera över om folk förstår vad yttrandefrihet innebär, till exempel att de kan skriva sina aggressiva kommentarer?

– Nej, det är många som inte förstår vad yttrandefrihet betyder. Det är en ytterst väsentlig del av demokratin och dessutom råder en bred politisk enighet om detta. Yttrandefriheten är reglerad i lag, men inom den ramen ska det vara möjligt att framföra sin åsikt utan att hotas med våld eller annat.

Varför detta raseri, tror du?

– Jag tänker mig att en del tycker att jag har fått ett kostsamt privilegium och att det därför är onödigt att utmana våldsbenägna grupperingar. Och det gamla vanliga att det enda jag är ute efter är uppmärksamhet för att kunna sälja min konst till höga priser.

Vad gör du/ni om ni inte hörsammas av JO?

– JO-anmälan går ut på att jag önskar att man ser över vad som ska gälla för livvaktsskyddet. Hittills har man nöjt sig med att låta den lokala avdelningen granska sig själv. Om man avslår denna begäran får jag se hur det motiveras innan jag går vidare.

Skulle du rekommendera konstnärer att gå i dina fotspår? Har ditt arbete varit värt det du tvingats genomleva som privatperson?

– Det ligger självklart i konstens natur att utmana auktoriteter. I mitt fall har en lång rad osannolika omständigheter skapat ett långvarigt och besvärligt läge. Att konstnärer ska utmana är mer än regel än något som jag ska rekommendera. Vanligtvis blir det inga större konsekvenser av utmaningarna.

 

Marianne Lindberg De Geer är konstnär, författare och medarbetare på Expressens kultursida.