Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

"En bok lobotomerad på ideologi och avsikt"

Fredrik Reinfeldt.Foto: /All Over Press
Expressen Kulturs medarbetare Daniel Suhonen.Foto: Tommy Pedersen
Förre finansministern Anders Borg.Foto: Anna-Karin Nilsson

Fredrik Reinfeldt genomförde en enorm politisk omvälvning, men förblev själv en gåta.

Daniel Suhonen läser en memoarbok och undrar vad vår förre statsminister döljer.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

SAKPROSA

FREDRIK REINFELDT
Halvvägs
Albert Bonniers, 300 s.

Min egen inställning till politikern Fredrik Reinfeldt har alltid färgats av en djup respekt för hans politisk-strategiska förmåga att utmana och bekämpa socialdemokratin om maktmonopolet. Reinfeldt och Anders Borg utgör ett lika formativt gäng i svensk politisk historia som Per Albin Hansson och Ernst Wigforss. Sverige har bara haft två systemskiften: socialdemokratins 1932 med folkhemsprojektet och Nya moderaternas arbetslinje 2006.

Båda dessa maktskiften byggde på att partierna valde en reformistisk strategi efter en mycket svår valförlust. För Socialdemokraterna "Kosackvalet" 1928 och för Moderaterna deras 15 procent efter valstugereportage och skattesänkningar 2002. Reinfeldt som är en mycket stor strateg och ideolog insåg att samhällsförändring tar tid. Han sänkte alltså bara hastigheten i Bo Lundgrens 130 miljarder i skattesänkningar; riktade delvis om dem från bara rika till rika och löntagare och lät det ta åtta i stället för fyra år. Plötsligt var Moderaternas politik acceptabel för fler – men först sedan de lovat att inte i ett slag rasera välfärden.

 

LÄS OCKSÅ: "Halvvägs" innehåller angrepp och tårar

 

I biografin som är välskriven på skittrist prosa berättas om ungdomsårens tankar, vägen in i politiken, partiledarskapet, Alliansbygget, regerandet, förlusten. Det är stilistiskt mer inspirerat av Ingvar Carlssons korrekta memoarsvit än exempelvis Gösta Bohmans färgstarka "Så var det" eller Kjell Olof Feldts koleriska "Alla dessa dagar".

För mig som läst alla böcker som getts ut om Reinfeldt och varit med och skrivit några själv kan nyhetsvärdet sammanfattas med: Noll. Knappt ens en kaffekopp framkommer som inte redan avhandlats. Inga interiörer, inga känslor, knappt några hårda ord. Ett 370 sidor långt cv.

Problemet med Reinfeldts hela väsen återfinns här, som berättat med ett slags psykologisk isbergsteknik: allt som är dramatiskt, smärtsamt, strategiskt, ideologiskt finns inte med. Det är en bok lobotomerad på ideologi och avsikt och därmed en högst fördunklande skrift, nästan en dimridå. Allt bara händer och faller väl ut kring en man som säger sig vilja väl och verka för det öppna samhället. Men var det bara det som drev honom att genomföra världens största skattesänkningar, enorma privatiseringar, ett veritabelt systemskifte?

 

LÄS OCKSÅ: Daniel Suhonen om det hotande mörkret

 

Som en mellanchef i en bank tuggar Reinfeldt på sida upp och sida ner i en beskrivning av en av de största politiska omvälvningarna i vårt lands historia – lika ideologiskt drivna som någonsin Löntagarfonderna – men som här förvandlas till något lika trist som en stor omorganisation eller kopplingsschemat för en telefonväxel.

Hur förändrade Reinfeldt Sverige? Jag tror att det han gjorde var att med kraftfulla försämringar av trygghetssystemen ta bort något som var essentiellt i den gamla socialdemokratiska välfärdsstaten, nämligen tryggheten. Om marknadsekonomin är degen och socialismen var jästen i sossesamhället, så är otryggheten det som får degen att svälla i Reinfeldtland, som får svensken att gå upp på morgonen. Den otryggheten kanske är bra för tillväxten i det korta loppet, men det var förmodligen den som förde in SD i riksdagen 2010 och gav dem 13 procent 2014. Det är denna förlust av trygghet, som för dem upp mot nya höjder nu. På det sättet lever vi fortfarande i Reinfeldts Sverige.

 

Som politiskt djur känner man igen ett annat politiskt djur även på stora ideologiska avstånd. Inne i Reinfeldt bultar ett passionerat hjärta som slår och slår. Men dit når han inte med denna bok. Inte ens halvvägs.

När man slagit ihop boken står man där med frågan: Vad är det han måste dölja?

 

Följ Expressen Kultur på facebook. Där kan du kommentera våra artiklar.