Elin Grelsson. Foto: Arvida Byström
Elin Grelsson. Foto: Arvida Byström

Elin Grelsson: Du hasar av trygghet

Publicerad
Uppdaterad
Anna Hellgren läser Elin Grelssons debutroman Du hasar av trygghet.
Förlaget lägger ribban högt för läsare av bloggaren och frilansjournalisten Elin Grelssons debutroman. I pressutskicket beskrivs Du hasar av trygghet som en feministisk samtidsroman om motstånd, och huvudpersonen Sara som "höstens mest subversiva romanhjälte" som super, knullar och tar sig an tillvaron fylld av utåtriktat samtidshat.
Här väcks hopp om en äntlig svensk version av Helen Walshs skotska Brass, där antihjältinnan rasar genom världen på just det sätt som Modernista drömmer om, kryddat med enorma mängder droger och våldsamma sexköp.
Men Du hasar av trygghet är en förvånansvärt traditionell skildring av heterosexuell vardagskamp 1.0. Ätstörningar, kroppshat, skräcken för att vara för mycket eller för lite. En ständig huvudvärk. Det tjocka barndomsjaget som dövar demoner med sötsaker i smyg, iscensätter alltmer verklighetstrogna lekar i Barbiehuset i takt med att föräldrarnas äktenskap krackelerar, sexuella övergrepp från mindre pubertetsgångna skolkamrater.

Den utlovade skörlevnaden är först en sen reaktion på den deprimerade huvudpersonens oförmåga att hålla ihop sitt arbetsliv och sin tvåsamhet.
Romanen utspelar sig på två plan. Dels Saras nutidsliv, med tröttsamt tråkigt sekreterararbete och märkligt stumma samborelationen med den lyckade Johannes. Dels barndomsjagets outsägliga ensamtillvaro.
Samtliga kvinnokaraktärer är förvånansvärt snåla. Saras kollegor är föraktat korkade, mamma skapar ätstörningar, lärarinnor vill bara prata om sina "karlar".
En välvillig tolkning är att schabloniseringen är medveten, även om boken saknar den ytterligare dimension som skulle göra stereotyperna konstnärligt relevanta.
Du hasar av trygghet har svårt att riktigt hänga ihop. Första halvan av boken lider av de många vardagsdialogerna och metaforiska miljöskildringarna. Nästan varje replikskifte och sinnesupplevelse pågår lite för länge. Den lakoniska vardaglighet som hade varit ett effektivt stilgrepp för att skildra ledan och svårigheterna att ensam och utan redskap ta sig an 2000-talets version av patriarkal heteronormativitet faller samman under tyngden av sig självt.

På samma sätt brister både barnet och den vuxna Sara som karaktärer, eftersom deras röster å ena sidan inte är språkligt trogna sig själva och deras handlingar å den andra ibland avslöjar den idékonstruktion som ligger bakom. Man tror helt enkelt inte på dem. Först mot slutet, när de förebådade relationskatastroferna är nära och fokus växelklipps mellan nu och då gnistrar det till. Prosan är hård, tät och manar till sidvändande.
En ansvarsfull redaktör hade tagit bättre vara på det.
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag