Sofi Oksanen. Foto: KENNY BENGTSSON / SVD / TTSofi Oksanen. Foto: KENNY BENGTSSON / SVD / TT
Sofi Oksanen. Foto: KENNY BENGTSSON / SVD / TT
Melania och Donald Trump. Foto: JOHN BAZEMORE / AP TT NYHETSBYRÅNMelania och Donald Trump. Foto: JOHN BAZEMORE / AP TT NYHETSBYRÅN
Melania och Donald Trump. Foto: JOHN BAZEMORE / AP TT NYHETSBYRÅN

Du kan bli vår hjälte, Melania Trump!

Publicerad

Liksom många kvinnor från öst har slovenskan Melania Trump sökt sig till västvärlden för ett liv i frihet och rikedom – men till vilket pris?

Den finsk-estniska författaren Sofi Oksanen uppmanar presidentfrun att aktivt bekämpa fördomarna om sina medsystrar.

IN ENGLISH: Dear Melania, you could be a hero to us all  

 

Kära Melania, 

 

När jag var yngre såg jag upp till flickor som dig. De verkade så mogna. Men även om ni bodde bakom järnridån, förstod jag inte varför ni så gärna ville komma till väst. Västkillar var inte mer sagoprinsar än pojkarna där hemma, jag visste för jag hade vuxit upp på båda sidor, i Finland och i Sovjetestland. De flesta tjejer som ville bort hade ingen aning om hur det egentligen var i väst. Lyssnade man på dem lät det som om en västman var nåt slags drömjobb som skulle öppna en helt ny värld av möjligheter.

När gränsen äntligen öppnades blev drömmen möjlig och du var en av dem som grep tag i den. En längtan efter att verka mer västerländsk är den enklaste förklaringen till varför du bytte namn från det slovenska Melanija Knavs till Melania Knauss. Men jag tror det fanns något annat också. För vid det laget hade östeuropeiska tjejer fått ett visst rykte i väst. De fick misstänksamma blickar av kvinnorna, och männen glodde på dem. Det förvånade nykomlingarna, kanske förvånade det dig. Bara din accent signalerade plötsligt till omvärlden att du var till salu. Billigt.

 

LÄS MER: Sofi Oksanen om flyktingskap och diaspora 

Trafficking efter Sovjets sammanbrott

Jag minns hur sexualiseringen av östeuropeiska flickor började i Finland under Sovjetperioden. På den tiden var Tallinn, bara en kort färjetur bort, känt som en stad där man kunde köpa kvinnor för priset av ett par trosor, men det var inte förrän på 1990-talet som flockar av östeuropeiska kvinnor började synas på gator och torg i Finland och höll upp skyltar med ”Fitta 50 mark”. Frasen cementerades i den finska vokabulären. Floden av utländska sexarbetare var något aldrig tidigare skådat, en skamfläck för esterna. På den tiden talade ingen om trafficking. Även om Sovjetunionens sammanbrott innebar kollapsen för hela det sociala systemet i östblocket, var ingen särskilt intresserad av de krafter som drev kvinnor till sexhandel.

När Estland väl återfick sin självständighet blev landet en snabbt stigande stjärna, en exemplarisk östekonomi med mer att erbjuda världen än billig sprit och slampor. Turismen ökade och internationella medier gav en bredare bild av Estland. Jag fick inte lika ofta skamliga förslag på färjan till Tallinn. Ryska och estniska kvinnor behövde inte längre sänka rösten på gatan i Finland. Det gjorde mig glad.

Melania Trump.Foto: DOULIERY OLIVIER/ABACA / DOULIERY OLIVIER/ABACA STELLA PICTURES

 

LÄS MER: Ebba Witt-Brattström recenserar Sofi Oksanens roman "Norma" 

Östern – den nya Vilda västern

Det jag inte insåg var att sexturismen dittills bara var startskottet på den vilda rusningen mot Östeuropa. Även om bilden av balter och slaver hade nyanserats där jag bodde, höll deras rykte på att raseras omkring mig. Bordeller i hela världen fylldes med östeuropeiska tjejer, och deras vandring mot den västerländska populärkulturen hade bara börjat.

I backspegeln är det logiskt. I ett halvsekel hade länderna i östblocket bara existerat för väst som beståndsdelar i ondskans imperium. Om en slav skymtade förbi i en västerländsk film, var han bara nån Ivan i en pälsmössa. Järnridån gjorde att få västerlänningar hade en uppfattning om de enskilda länderna, vare sig Estland eller ditt hemland Slovenien. Det fanns inga berättelser i det allmänna medvetandet som speglade verkligheten i de länder som plötsligt dök upp från ingenstans.

När Sovjetunionen kollapsade blev det omodernt med kalla kriget i populärkulturen. Men tomrummet fylldes snabbt av kittlande bilder på prostituerade. Vad kan nöjesindustrin begära mer än tuttar, höga klackar, ryska maffiasnubbar och damer i nöd? Det faktum att tjejerna kom från en vit fläck på kartan gjorde dem bara ännu mer exotiska. Rapporter om länken mellan sexhandel och organiserad brottslighet slängde in ett stänk av fara i mixen, och stärkte effekten. Östern var den nya Vilda västern.

 

LÄS MER: Göran Rosenberg om hundra dagar med Donald Trump

Ingen "Melaniaeffekt"

Du är första dam i Amerikas förenta stater, men varje gång du hör din egen accent på tv är kvinnan i rutan prostituerad, eller strippa, eller postorderfru. Och hon får inte särskilt många repliker, för vad skulle vara poängen?

Melania, trots din status har du inte skapat någon ”Melaniaeffekt”, som tidningen Vanity Fair påpekade. Ingen springer ut för att köpa dina klänningar, vilka vackra kreationer dina stylister än klär din perfekta kropp med. Du är ingen modeikon. Du är ingen idol. Hur skulle du kunna vara det när ditt ansikte bara framkallar #FreeMelania, #SadMelania och #SaveMelania. Hashtaggar för det passiva offret i den stereotypa berättelsen om östkvinnan, inte för USA:s första dam.

En av mina vänner från Slovenien säger att hon har börjat undvika frågor om sitt hemland. Om hon berättar för män varifrån hon kommer får hon den där blicken. Du vet vilken. Den där nedlåtande. All hennes kompetens och yrkeserfarenhet suddas genast bort av hennes bakgrund.

Det är den effekten du har, kära Melania.

 

Din tystnad är ingen privatsak

Tyvärr är du det bästa som hänt på evigheter för den östeuropeiska kvinnomarknaden. Du har gett en hel industri ett ansikte. ”Jag är ingen tjatig fru”, säger du och håller annars munnen stängd och accepterar din makes sexistiska kommentarer. Du är precis den typ av fru som män efterfrågar från det gamla östblocket. En som håller sig inom tröskeln för ”riktig” kvinnlighet genom att uppfylla sin ”grundläggande” funktion: att bereda njutning för män – ”en kvinna som ser ut som en supermodell men uppfostrades av sin mormor”, som det heter i en slogan hos en dejtingagentur.

Varje ny artikel om de kränkningar du fått utstå i ditt äktenskap säljer fler ungkarlsresor, lockar fler kunder till dejtingapparna och tolktjänsterna. Det är därför din tystnad inte är en privatsak. Den påverkar oräkneliga kvinnors liv och möjligheter.

Den dominerande berättelsen om östkvinnor – den om ojämlikhet och exploatering – påverkar hur vi behandlas. Den skapar ångest och depression och får oss att skämmas över våra kroppar. Är du medveten om att kvinnor med din bakgrund har svårt att rapportera våld och övergrepp? De är rädda att ingen kommer tro dem. Medierna har skapat en bild av att de vill bli förtryckta, att de njuter av att objektifieras.

Det är din mans uppfattning om kvinnlighet. Och det är den du normaliserar med din tystnad.

 

Ständigt i bakgrunden.Foto: JIM LO SCALZO / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

En första dam som förändrar världen

Idag är östeuropeiska tjejer – billiga och vita – den mest eftertraktade varan i den globala sexindustrin. De kommer från länder där levnadsstandarden är låg, de sociala skyddsnäten svaga, korruptionen utbredd; utmärkta förutsättningar för trafficking och sexarbete. Ju mer mer ekonomisk tillväxt, desto större jämställdhet och desto färre kvinnor som väljer prostitution eller äktenskap med en man de knappt känner.

Men vi behöver fortfarande hjälp, och vi behöver det från kvinnor som du. Var en första dam som förändrar världen, som presidentfruar före dig. Grunda en stiftelse, besök kvinnojourer, sprid medvetenhet, hjälp människor att känna igen tecken på trafficking och övergrepp, och hjälp offren att våga träda fram. Få dem att känna att de har rätt att bli sedda. Föregå med gott exempel, bryt din tystnad, och vi kommer välkomna dig med öppna armar. Du kan göra det. Du kan göra skillnad.

Du kan bli vår hjälte.

 

IN ENGLISH: Dear Melania, you could be a hero to us all

 

Översättning Jens Liljestrand

 

Sofi Oksanen är författare och medarbetare på Expressens kultursida. Hennes senaste roman är "Norma".

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag