Foto: Allan Karlsson
 Foto: Allan Karlsson

Digitala spår

Publicerad
Uppdaterad
Den nyligen stängda Piratbyrån var inte enbart fildelningsförespråkare.
Karl Palmås konstaterar att man också väckte frågor om begreppet "liv".
2003 bildades Piratbyrån – en konstellation av konstnärer, hackers och teoretiker – och sedan dess har den gjort ett betydande avtryck inom så kallad ”digital kultur”. Kollektivet var under 2004 delaktigt i skapandet av BitTorrent-trackern The Pirate Bay, som sedermera blev en egen entitet. Byrån kom därefter att utvecklas till en tongivande röst i diskussionen om immateriell äganderätt, inte minst interventioner inom konstvärlden.
För någon vecka sedan meddelade medlemmar från Piratbyrån att den slutar att existera i nuvarande skepnad. Kritiker har därmed konstaterat att fenomenet ”piraterna” – en klumpig kategori som förutom nämnda konstellationer innefattar Piratpartiet och ”finniga, dataspelande tonåringar” – nu tillhör historien.

Bortom ropen från ”det andra lagets” hejaklack finns det intressanta frågor att diskutera. Exempelvis; vilka av 00-talets tankeströmningar har kommit till uttryck i byråns arbete? En sådan diskussion är viktig, givet att kulturkritiker alltjämt hävdar att fildelningsförespråkare ”inte drivs av någon annan idé än att det är rätt att med minsta möjliga ansträngning stjäla andras arbete”.
Enklast vore att peka på byråns relation till det post-marxistiska intresset för ”kognitiv kapitalism”; kapitalets koloniserering av kunskap och känslor.
Mindre kända är beröringspunkterna med den nyvitalistiska strömning som märks inom samtida kultur- och samhällsteori. Denna tendens är starkast uttryckt i byråns imperativ ”kopimi”.

Franske sociologen Gabriel Tarde, en central referens inom nyvitalismen, teoretiserade om kopimismen i slutet av 1800-talet: ”En industriell innovation, en vers, en formel, en politisk idé som formerats i en vrå av någons hjärna, drömmer – precis som Alexander den Store – om att ta över världen, och försöker multiplicera sig i tusentals och miljontals kopior, överallt där det finns människor...”
I Tardes och ”vitalistbyråns” värld kan en uppfinning sägas ”leva”. Kopiering och liv är alltså intimt sammanflätade: Det är imitationen av uppfinningar – naturens, såväl som människans – som blåser in liv i såväl ekonomier som ekosystem. Den ständiga kopieringen, och de små mutationer som denna process ger upphov till, motverkar världens obändiga drift mot entropi. Vår existens förutsätter alltså att varje ny företeelse, även de allra minsta och till synes obetydliga innovationerna, bönar och ber – ”kopiera mig!”. Den förutsätter också, i någon mening, att denna önskan hörsammas.

Redan i boken Copy Me: Samlade texter från Piratbyrån fanns spår av vitalism, men tendensen blev mer tydlig i Rasmus Fleischers Det postdigitala manifestet. I detta manifest korsas Batailles sol-drivna ekonomiska teori med Deleuze och Guattaris biologiskt influerade analys av territorier. Detta får texten om det postdigitala att lukta mer fläder än flamskyddsmedel.
Vitalismens uppsving sägs springa ur två utvecklingar: Dels naturvetenskapliga rön kring ”komplexitet” som visat hur även enkla former av materia ”lever”, men även uppkomsten av ett globalt informationssamhälle.
Intressant nog är det alltså vår allt-mer maskinmedierade tillvaro som fått samhälls- och kulturteoretiker att åter intressera sig för begreppet ”liv”.
Är det denna paradox som kommer att prägla minnet av Piratbyrån? Den svenska kulturdebatten var under 00-talet besatt av frågor kring diskurs och identitet. I denna mylla var det – oväntat nog – ett gäng dataintresserade konstnärer, hackers och teoretiker som satte fröna till en ny diskussion om livets och skapandets beskaffenhet.

Karl Palmås
kulturen@expressen.se
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Biträdande kulturchef: Jens Liljestrand. Redaktör för idédebatt och reportage: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag