Detta är startskottet för ett nytt kapitel på internet

MEDIER. Twitters beslut att kasta ut Donald Trump signalerar inte bara slutet på en märklig epok, där presidenten bedrev världspolitik via impulsiva inlägg postade på ett privat företags plattform. Med största säkerhet var detta även startskottet för ett nytt kapitel i den nätpolitiska historien. Oavsett om expresidenten kommer att fortsätta spela en huvudroll där, står vi på tröskeln till en serie skälvningar i den globala mediemakten.

Utgången är i högsta grad oviss. Faktum är att det ännu är oklart vilka kontrahenter som kommer att stå mot varandra i den uppseglande kraftmätningen. En liknande oklarhet präglade tidigare kapitelöppningar – minns Wikileaks (2010), Edward Snowden (2013) och Cambridge Analytica (2018). Men dessa episoder handlade i högre grad om övervakning och geopolitik, där de tyngsta aktörerna höll sig i kulissernas dunkel.

Förra veckans stormning av Kapitolium planerades i hög grad på Parler.

Under 2021 års nätpolitiska säsong kan den vanliga användaren åter få en större roll. Nu handlar det inte om övervakning, utan om vilken roll de sociala medietjänsterna ska spela i våra samhällen. Hittills har ett litet antal tjänster med bas i USA tett sig ganska ohotade i sin dominans, om inte globalt så åtminstone i västvärlden. I synnerhet har detta gällt för Twitter, Facebook och Google-ägda Youtube. Alla dessa har inom loppet av några dagar stängt av Donald Trump. Till bakgrunden hör också att samma medieföretag sedan en tid har ökat sina ansträngningar för att hejda spridningen av vissa former av konspirationsteorier och desinformation om vacciner. Länge försökte de till varje pris att framstå som neutrala ”plattformar” utan ansvar för sitt innehåll. Efter deras agerande mot mannen som ännu är USA:s president finns inte längre någon återvändo. ”Big tech” är en politisk aktör. 

Ytterhögern har svarat med att mana sina anhängare att lämna Twitter och Facebook till förmån för alternativa tjänster som utlovar frihet från censur. I praktiken: fritt fram för konspirationsdårar att planera hur de ska steget från ord till våldsdåd. Förra veckans stormning av Kapitolium planerades i hög grad på Parler, ett slags alternativ till Twitter som svämmar över av vit makt-budskap och antisemitisk hets.

Parler grundades 2018 med pengar från Rebekah Mercer, som även funnits bland de stora finansiärerna av såväl Breitbart som Cambridge Analytica. Flera av president Trumps närmaste var tidigt på tåget och började använda Parler, parallellt med Twitter, som kanal till offentligheten. I somras anslöt Brasiliens president Jair Bolsonaro, besviken på att Twitter raderat inlägg där han spred desinformation om coronaviruset.

När så Twitter förra veckan stängde av Trump, var det alltså givet att Parler skulle få en ny tillströmning. Om det nu inte vore för att såväl Apple som Google snabbt kastade ut Parler från sina appbutiker – medan Amazon sade upp avtalet om att hyra ut serverkraft. Men innan Parler slocknade, hann sajten hackas och allt som skrivits där har lagts upp för allmän beskådan. Detta inkluderar en stor mängd inlägg som planerar för stormningen av Kapitolium, skrivna av individer som kan identifieras och som snabbt fann sig uppförda på FBI:s flygförbudslista. Parlers usla datasäkerhet kommer troligen leda till en rad fängelsedomar mot högerterrorister i USA.

Därmed etableras en standard för det fria ordets ramar.

Därmed är kanske Parlers saga slut. Men dragkampen om vilken status de sociala medierna ska ha i 2020-talets politik har knappt börjat. Givetvis kommer fler alternativtjänster att startas: vissa med högerradikal prägel, andra inte. Runt om i världen kommer politiska rörelser av väldigt olika slag att tvingas förhålla sig till om de ska våga förlita sig på fortsatt välvilja från USA:s nätjättar. Geopolitiska intressen – USA mot Kina, EU mot Ryssland – kommer att blanda sig i, på sätt som vi inte helt kan förutsäga.

Allra mest slående med den senaste veckans händelser är den enade front som har uppvisats av storföretagen Apple, Amazon, Facebook, Google och Twitter. Därmed etableras en standard för det fria ordets ramar som exempelvis Spotify bara har att följa i sin podcastpolitik.

För oss andra är det ännu oklart i vilken mån som dessa nätjättar faktiskt har koordinerat sina beslut sinsemellan. Men det kan inte uteslutas att deras enade front kommer att formaliseras och knytas närmare statsmakten efter att Joseph Biden tillträtt som ny president USA. Vilka politiska krafter kommer att stanna på de gamla, stora plattformarna – och vilka kommer att mana sina anhängare till exodus?

Rasmus Fleischer är forskare i ekonomisk historia och medarbetare på Expressens kultursida. Han har skrivit ett flertal böcker om den digitala utvecklingen, däribland ”Den svenska enhörningen. Storyn om Spotify” tillsammans med Pelle Snickars (2018).

Lyssna på ”Lunch med Montelius”

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön.