Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Henrik Evertssons nya serie är gravt missvisande

Se ett klipp från dokumentären ”Omgiven av fiender”.
Henrik Evertsson.
Foto: MONSTER
Lisa Bjurwald.
Foto: Niklas Nyman

I dokumentärserien ”Omgiven av fiender” intervjuar Estoniafilmaren Henrik Evertsson högerextremister i Norden.

Lisa Bjurwald känner ett obehag av att nazistiska grupper framställs som större än de är.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KOMMENTAR. Ett norskt produktionsbolag, Monster, står bakom den dokumentärserie om extremhögern som hade premiär på Viaplay den 20 januari. Vår ledsagare genom ”Omgiven av fiender” är svenske journalisten Henrik Evertsson. Oslo-baserade Evertsson har tilldelats såväl Stora Journalistpriset som ”priset” Årets förvillare för sin kontroversiella Estonia-dokumentär. Även ”Estonia: Fyndet som förändrar allt” (2020) är producerad av Monster.

Henrik Evertsson presenterar sig så här i ”Omgiven av fiender”: ”De senaste sex åren har jag följt medlemmar och aktivister i högerextrema grupper i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Mitt mål har varit att prata med dem för att förstå deras drivkrafter, men också att försöka förstå när hatet blir farligt.”

Med tanke på 22-juli-dåden är det inte konstigt att norrmännen försöker förstå vem som söker sig till dessa miljöer. Redan i det första avsnittet väcks dock misstankar om att dramaturgi kommer prioriteras före fakta.

Kamerans panoramasvep och dramatiska musik förvandlar en liten extremistgrupps promenad genom en svensk småstad till rena invasionen. De första ord som yttras tillhör samma grupp, som får påstå att ”vi kan vara vem som helst, din granne, en taxichaufför. Vi finns överallt” (cue skräckfilmsmusik).

De extremister vi saknar namn på är på sätt och vis de farligaste.

Gruppens ledare får frågan om hur det känns att ha listats som ”den 17:e av världens 20 farligaste personer”. Listan gäller dock de 20 farligaste extremisterna i världen. Marginaliserade gruppledare i Dalarna är naturligtvis ingenting jämfört med diktatorer som Putin. Sådana här spekulativa listor bör också ifrågasättas. Terrorister av typen Breivik är oftast okända, tills de begår sina dåd. De extremister vi saknar namn på är på sätt och vis de farligaste.

Men det här är precis vad nynazister vill höra, och den intervjuade mannen ler belåtet. Så fortsätter det. Filmad journalistik har lättare att kapas av intervjupersonernas agendor än skriven. Oerfarna filmskapare är enkla byten för propagandister. Det genomgående intrycket i den här serien är dock att Evertsson aktivt vill berätta hur livsfarliga och blodtörstiga de nordiska nazisterna är.

Ur ”Omgiven av fiender”.
Foto: Henrik Evertsson / VIAPLAY

Evertsson påstår att moskéskjutningen i Christchurch 2019 var en hyllning till den svenska extremgrupp som står i fokus. Moskéskyttens vapen var dock fullklottrat av vit makt-symboler, från de så kallade 14 orden till den svarta solen. Tyrrunan, den svenska gruppens symbol, var en av de mest använda symbolerna i Nazityskland. Sedan dess återfinns den överallt i högerextrema kretsar. Att försöka vinkla det till att dådet skedde till svenskarnas ära är gravt missvisande. Återigen får man den obehagliga känslan att serien försöker bygga upp gruppen till någonting större än den är.

Ett påstående om rashygien där människor jämförs med kor och grisar möts inte av protester utan av frågan: ”Vad är det stora hotet mot Norden i dag?”. En ledare får hävda att vita svenskar är en ras med ensamrätt att bosätta sig i Sverige. Fortfarande utan följdfrågor, förlåt, med den ”lyssnande” approachen. En forskare tillfrågas om för- och nackdelar med det här tillvägagångssättet och hans uppmuntran tycks ge Evertsson carte blanche att fortsätta med sin slappa intervjustil och episka panoreringar.

Serien gränsar ofta till martyr-tv.

Clowner och provokatörer som danske Koran-brännaren Rasmus Paludan ges en tyngd som de inte förtjänar. Serien gränsar ofta till martyr-tv. Evertsson: ”Jag börjar förstå vilket slags liv Rasmus lever. Ett liv där han ständigt flankeras av säkerhetspersoner. [Till Paludan:] Den här kampen du för, vad har den kostat dig?” Alla de danska muslimer som inte har valt någon ”kamp” utan utsätts för att de har fel religion, då?

Frågeställningarna som Evertsson ställer sig vid seriens sluttamp är söndertröskade i debatt och forskning (”kan folk bli mer radikala av att stängas ute från samhället?”), men framställs som nykläckta och geniala.

Halvvägs in i det sista avsnittet bränner det till. En intervjuad aktivist har hoppat av och vill berätta om extremisternas sanna, våldsbejakande agenda. Det här är nytt, viktigt, avslöjande. Nu blir gruppens tidigare så belåtne ledare arg på Evertsson, som ställer obekväma frågor om avhopparen. Den ilskan är ett kvitto på att journalisten har gjort sitt jobb.

Men överlag verkar Henrik Evertsson vara för konflikträdd för att ta matchen med den manipulativa extremhögern, precis som han enligt vissa tog sig vatten över huvudet med Estoniadokumentären. Årets förvillare stämmer inte i det här fallet, men ”Omgiven av fiender” ger tyvärr fog för en nominering till Årets nyttiga idiot.


Av Lisa Bjurwald 

Lisa Bjurwald är journalist och författare. Hennes senaste böcker är ”Gärningsmannen är polis” (Bazar, 2021) och ”BB-krisen” (Volante, 2019).



Är Sjölin medskyldig till myten om författarskolan?

https://embed.radioplay.io?id=103257&country_iso=se

TVÅ MÄN I EN PODD: En sökande podd från Expressen Kultur – om manlighet, kärlek och ensamhet. Med radiostjärnan Eric Schüldt och Daniel Sjölin, författare och tv-profil.