Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Det här är peak kulturmedelklass

Ylva Billström är intendent på Moderna museet.
Foto: Mattias Enström.
Hilma af Klint. Grupp IV, nr 6. De tio största, Mannaåldern, 1907 Tempera på papper uppfodrad på duk 315.
Foto: Albin Dahlström
Hilma af Klint Gruppe IV, nr. 3. ”De ti største Ungdommen”, 1907 © Stiftelsen Hilma af Klints Verk
Foto: ALBIN DAHLSTRÖM

Nu har barnen fått en avancerad bilderbok om Hilma af Klint.

Therese Bohman bläddrar och undrar vem den är till för.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Vid en utställning på Millesgården förra hösten fastnade min dotter framför en av Hilma af Klints stora, orangea målningar. Jag köpte den som vykort i shopen och satte upp det över hennes skötbord när vi kom hem, medan jag självmedvetet tänkte ”Det här är peak kulturmedelklass”.

Att barn fängslas av Hilma af Klints målningar är inte så konstigt: De är stora och färgglada, med vackra mönster och symboler. I ”Hilma af Klint – Kartor över osynligheten” gör Ylva Hillström, intendent på Moderna museet, tillsammans med illustratören Karin Eklund, ett försök att förklara både personen af Klint och hennes bildvärld för en ung läsekrets. 

Boken ansluter sig till den dramaturgi som museets lansering av konstnärskapet har utgått ifrån: Hilma af Klint var i själva verket den första abstrakta konstnären men tystades av en oförstående (underförstått: manlig) samtid, och ville som en följd av det inte att hennes konst skulle visas för någon förrän 20 år efter hennes död. Detta har förtjänstfullt problematiserats i Per Faxnelds läsvärda ”Det ockulta sekelskiftet”.

En hel del krut läggs på att berätta om sådant som teosofi, seanser, Fibonacci-serien och Rudolf Steiner.

Ett större problem är att boken ganska godtyckligt pendlar mellan att vara pedagogisk och avancerad. Det för sammanhanget grundläggande begreppet abstrakt konst förklaras aldrig riktigt tillfredsställande, samtidigt som en hel del krut läggs på att berätta om sådant som teosofi, seanser, Fibonacci-serien och Rudolf Steiner. Ja, överlag hade boken vunnit på större fokus på själva konsten och mindre på intentionerna bakom den. 

Hilma av Klint-vykortet sitter fortfarande kvar över skötbordet hemma, och senast i går pratade min dotter om färgerna på det. Givetvis vill Moderna museet ha en barnbok om af Klint i shopen, för alla entusiastiska föräldrar som liksom jag hoppas att de precis bevittnat ett första uttryck för konstintresse hos sina barn. ”Hilma af Klint – Kartor över osynligheten” är ingen dålig introduktion, men det är samtidigt en bok med ganska hög tröskel. Risken finns att den i första hand tilltalar dem som har någon som kan hjälpa dem över den.


Bilderbok

YLVA HILLSTRÖM (text) och KARIN EKLUND (bild)

Hilma af Klint. Kartor över osynligheten

Alfabeta/Moderna museet, 64 s.


Therese Bohman är författare och kritiker på Expressens kultursida.


Lyssna på ”Lunch med Montelius”

https://embed.radioplay.io?id=78816&country_iso=se

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön.