Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Det blir ingen fred förrän Putin är borta”

Oleg Sentsov.Foto: Pacific Press / SipaUSA
Vladimir Putin.Foto: ALEXEI DRUZHININ / AP TT NYHETSBYRÅN
Stig Fredrikson.Foto: MIKAEL SJÖBERG

Han hungerstrejkade i en straffkoloni för att kräva frihet för politiska fångar i Ryssland. 

Stig Fredrikson intervjuar den ukrainska filmaren och aktivisten Oleg Sentsov.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

INTERVJU. Oleg Sentsov ville inte dö. Men han var beredd att hålla ut ända till slutet när han hungerstrejkade i straffkolonin i allra nordligaste Ryssland. Hans mål var inte att återfå sin egen frihet, utan att kräva frihet för 64 andra politiska fångar i Ryssland, som också var ukrainare och hade fängslats efter annekteringen av Krim 2014. 

Efter 144 dagar var Sentsovs tillstånd kritiskt. Inför hotet om tvångsmatning avbröt han hungerstrejken.

När jag träffar Oleg Sentsov i Stockholm förstår jag varför han var beredd att ta så stora risker med sitt liv. I hans ögon brinner en eld som vittnar om en okuvlig vilja och beslutsamhet att ge allt för att hjälpa Ukraina att få tillbaka Krim.

Oleg Sentsov är en 43-årig filmregissör och författare. Han föddes i Simferopol på Krim, med ryska föräldrar. Ryska är hans modersmål, men han identifierar sig fullständigt som ukrainare. Och Krim tillhör Ukraina. Inget gör Sentsov så upprörd som Rysslands tal om att ”Krim är vårt”.

Krim ska lämnas tillbaka till Ukraina, upprepar Sentsov.

Han deltog i revolutionen på Majdantorget i Kiev och stannade där tills presidenten Janukovytj flydde till Ryssland. Då återvände han till Simferopol och hjälpte bland annat till att evakuera ukrainska armésoldater till fastlandet, undan ockupanterna från Ryssland. I maj 2014 kidnappades han utanför sitt hem av agenter från den ryska säkerhetstjänsten och fördes till Ryssland.

Demonstranter och polis i konfrontation på Majdantorget i Kiev 2014.Foto: CHRISTOFFER HJALMARSSON / CHRISTOFFER HJALMARSSON EXPRESSEN

Där ställdes han inför en militärdomstol som dömde honom till 20 års fängelse för att ha planerat terrordåd och organiserat en terroristcell. Huvudvittnet mot honom tog senare tillbaka anklagelserna eftersom de hade framtvingats genom tortyr. Även Sentsov själv torterades men erkände aldrig något av det han anklagades för.

I fem år satt Oleg Sentsov fängslad, det mesta av tiden i ett läger i den arktiska staden Labytnangi på Jamal-halvön i nordvästligaste Sibirien. Det är Rysslands allra nordligaste fängelse. Under hungerstrejken skrev Sentsov dagbok om sitt tillstånd och om förhållandena i straffkolonin. 

– Det är förbjudet att skriva om hur det är i lägret, men jag lurade fångvaktarna med min handstil som de inte kunde läsa, och jag fick ut anteckningarna, säger Sentsov och tillägger att anteckningarna kommer att ges ut som bok nu i höst. 

Hela tiden vägrade Oleg Sentsov att ansöka om nåd hos den ryske presidenten eftersom han inte ville erkänna sig skyldig till något som han inte hade gjort. Men i september förra året blev han frigiven, i den första större fångutväxlingen mellan Ryssland och Ukraina efter att den nye ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj hade tillträtt.

Nu reser Oleg Sentsov runt i Europa för att skapa opinion för att omvärlden inte ska börja förlika sig med Rysslands erövring av Krim. I Stockholm träffar han riksdagspolitiker och UD-folk och uppmanar dem att hålla trycket uppe på Ryssland och på alla sätt stödja Ukraina i landets strävan att närma sig Europa och få ett slut på kriget i östra Ukraina. Och att aldrig acceptera Krim som en del av Ryssland. Krim ska lämnas tillbaka till Ukraina, upprepar Sentsov.

Men Oleg Sentsov ägnar sig inte bara åt politik.

Jag undrar hur realistiskt det är när Vladimir Putin tänker genomföra författningsändringar som i framtiden gör det olagligt för en rysk president att någonsin ge upp någon del av ryskt territorium. Och Krim är ju numera införlivat i den Ryska Federationen. 

– När Putin väl är borta, går det att ändra den ryska författningen igen. Då kan vi få tillbaka Krim. Det svåra är inte att ändra Rysslands författning, utan att bli av med Putin, säger Sentsov, väl medveten om att Putin av allt döma tänker sitta kvar även efter 2024.

Han tycker också att fredsförhandlingar med Putin om kriget i östra Ukraina, där under drygt fem år nästan 14 000 människor har dödats, är meningslösa eftersom Putin aldrig kommer att ge upp sitt stöd för separatisterna. 

– Det vi kan hoppas uppnå är en fullständig vapenvila och frigivning av alla ukrainska fångar, i Ryssland och hos separatisterna. Men att till exempel låta Ukraina få tillbaka kontrollen över gränsen mellan Ukraina och Ryssland kommer Putin aldrig att gå med på.

Sentsov vill varna EU för att börja släppa in Putin i värmen igen. Sanktionerna mot Ryssland för annekteringen av Krim måste vara kvar och helst skärpas, anser han. Putin drömmer om att Ryssland ska bli lika mäktigt som Sovjetunionen var, och han tänker inte låta Ukraina bli en del av EU eftersom han vill ta kontroll över Ukraina. Med en sådan människa kan man inte förhandla, säger Sentsov. Den som tror att går att förhandla med Putin om en verklig lösning på problemet Donbass är bara naiv, anser Sentsov och upprepar att fred blir det först när Putin är borta.

Det låter som om du verkligen hatar Putin, skjuter jag in. 

– Varför skulle jag inte göra det? Han tog ifrån mig fem år av mitt liv, han för krig mot mitt land, han är min fiende, hur skulle jag kunna älska honom?

Oleg Sentsov, ukrainsk filmregissör från Krim, är i dag full av energi.

Men Oleg Sentsov ägnar sig inte bara åt politik. Det är märkligt att se hur han på bara några månader har återhämtat sig från vistelsen i dödens väntrum i den arktiska straffkolonin. Efter frigivningen har han snabbt kommit i gång igen med att göra film. Tidigare var han mest känd för sin långfilmsdebut ”Gamer” från 2011. Han hade påbörjat en ny film när Majdanrevolutionen och fängelset kom emellan. Den heter ”Nummer”, och från straffkolonin fortsatte han att regissera den genom anvisningar som han lyckades skicka ut till sina medarbetare i Kiev. Filmen hade i förra veckan världspremiär i Berlin.

– Och jag har dessutom fem färdiga manus till filmer som jag nu tänker regissera en efter en.

 

Stig Fredrikson är journalist och författare, samt medarbetare på Expressens kultursida. Hans senaste bok är ”Ryssland utan Putin”.

 

 

När blir SD ett hot mot svensk teater?

Nytt avsnitt av ”Kulturkriget”.

Denna vecka möts Ulf Brunnberg, Suzanne Osten och Gertrud Larsson i en debatt om svensk teater.

Dessutom berättar författaren Stig Larsson om sin upplevelse av att refuseras och censureras av Dramaten. ”De har sina fördomar och jag får delvis skylla mig själv – jag har ju varit så jävla otrevlig.”