Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Det är stor risk att EU blir utspelat av Ryssland

Timothy Snyder.Foto: ALEJANDRO GARCIA / EPA / TT NYHETSBYRÅN
Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: SERGEI GRITS / AP TT NYHETSBYRÅN

Om EU vill fortsätta existera måste man försvara demokratiska principer.

Östereuropaexperten Timothy Snyder varnar för rysk inblandning i Belarus.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

INTERVJU. Du kallar Belarus det mest sovjetiska av de postsovjetiska länderna. Hur stämmer den pågående utvecklingen överens med den beskrivningen?

Lukasjenkas sätt att hålla sig kvar vid makten har varit att försöka stoppa tiden någonstans under 1990-talet. Konsekvensen har blivit att oppositionen mot honom är väldigt generell. Den handlar om framför allt en sak: representativ demokrati och rättvisa val. Man letar förgäves i Belarus efter diskussioner om EU, öst-väst, geopolitik eller ens ekonomisk reform. När vi i väst till och med kan bli cyniska över vår demokrati finns det något uppmuntrande med människor som, med all rätt, tror att deras liv kan bli väsentligt annorlunda om deras röster bara blir hörda. Det är på denna grundläggande nivå man befinner sig.

Vilket skiljer situationen från den på Majdantorget i Ukraina 2013-2014.

– Människor i Ukraina, framför allt de unga, förstod att det bästa sättet att upprätta rättssäkerhet var att närma sig Europa. Det var så Majdanprotesterna började. Man befann sig i ett senare stadium av politisk utveckling, där man insåg att det inte var tillräckligt att bara kunna rösta. En annan skillnad var att USA hade en annan position med sin utrikespolitik, samt att Ryssland är mycket svagare nu än vad man var då. Putins popularitet har dalat, med bland annat protesterna i Chabarovsk som exempel. Och även om Ryssland är djupt involverat i Belarus har Putin ingen tydlig strategi på samma sätt som han hade i Ukraina. Sedan finns det så klart en underliggande likhet, nämligen den att människor är villiga att sätta sig själv i fysisk fara för att försvara grundläggande principer.

Putin har ingen strategi? Ändå är det som om alla väntar på hur han ska agera.

– Vilket pekar på ett fundamentalt problem i europeisk utrikespolitik. Om länder vid EU:s gränser befinner sig i en demokratisk kris måste EU ha en utrikespolitik som är förenlig med idealen inom EU. Putin har överraskats av läget och har inte kunnat koordinera någon kampanj som i Ukraina. Men om rapporterna stämmer är nu ryska journalister aktiva inom Belarus medier, liksom ryska regeringsfunktionärer i den belarusiska statsapparaten. Lukasjenka är en diktator som förlorat allt förtroende. Frågan är vad som händer härnäst. USA gör nästan ingenting, EU gör relativt lite. Som det ser ut nu är det sorgligt nog ryssarna som kommer att koordinera maktskiftet.

TIMOTHY SNYDER

Ålder: 51

Bakgrund: Amerikansk författare och professor i historia vid Yale University i USA, även verksam på Institute for Human Sciences i Wien, Österrike. Tyngdpunkt på Central- och Östeuropa, samt Förintelsen. Flera av hans böcker är översatta till svenska.

2017 blev hans bok ”Om tyranni: tjugo lärdomar från tjugonde århundradet” en bästsäljare.

I sin senaste bok ”Vägen till ofrihet” (2018) redogör han för Rysslands roll på världsscenen de senaste tio åren, från protesterna och kriget i Ukraina 2014 till Brexit 2016, samt vid valet av Donald Trump samma år. 

 

Enligt Snyder har Rysslands inblandning i samtliga händelser varit omfattande, främst genom att skapa osäkerhet och misstro genom spridning av desinformation, men också genom direkta ingripanden i händelseutvecklingen. Enligt Snyder arbetar Putin inrikespolitiskt med att etablera en euroasiatisk myt om Ryssland som ett oskuldsfullt land, ständigt hotat av en dekadent och sexuellt depraverad omgivning. Denna föreställning baserar Putin på fascistiskt tankegods från bland annat den ryska filosofen Ivan Iljin.

”Our malady”, som skrevs efter en tids svår sjukdom, är en delvis personlig uppgörelse med USA. 

 

Vad har EU lärt sig från Ukraina, där reaktionerna också kritiserades för att vara otillräckliga eller förvirrade?

– Om man lärde sig något var det fel läxa. Ukrainarna på Majdan kände sig övergivna av Europa under de avgörande veckorna. När de sent omsider agerade genom Radoslaw Sikorski (Polens dåvarande utrikesminister), Steinmeier (Tysklands dåvarande utrikesminister) och den franska utrikesministern (Laurent Fabius) ledde det i alla fall till något slags politiskt lugn. USA är ute ur bilden av en annan orsak, vilket har att göra med att presidenten är en pro-rysk och pro-diktatorisk figur. Men återigen, om EU vill fortsätta existera måste det försvara sina principer inte bara inom EU, utan även utanför. Annars är det inget försvar. Och just nu är jag rädd att EU blir utspelat av Ryssland. Jag säger inte att Belarus ska vinnas eller förloras. Men konflikten involverar en viktig princip, nämligen demokrati. Ryssland är emot demokrati, vilket betyder att man är emot EU. EU behöver inte vara emot Ryssland, men jag tycker nog att det måste vara för demokrati.

Vad kan den belarusiska oppositionen göra?

– Vad Svjatlana Tsichanouskaja gör är beundransvärt. Bland annat för att hon säger att det inte handlar om henne, eller ens om politik, utan om en institution, fria val. Det ger européerna en enkel möjlighet att säga att de inte väljer sida i en intern dispyt, utan agerar till förmån för en institution.

Svjatlana Tsichanouskaja.Foto: Creative Commons

Är Ryssland ett verkligt hot för EU, eller är hotet snarare dimridåer för den inhemska opinionen? 

– I termer av traditionell makt är Ryssland svagt. Men i ett postmodernt politiskt sammanhang, där så mycket handlar om diskurs, är Ryssland ganska starkt. EU gör livet svårare för dem genom att visa att rättssäkerhet går hand i hand med välstånd. Sett ur synvinkeln hos en propagandist i Moskva är EU en rivaliserande tv-station som sänder en verklighet man inte vill se. Enda sättet att stänga ner den tv-stationen är att dra ut sladden – det vill säga få EU att sluta existera. Ryssland har en utrikespolitik som säger att EU är en artificiell skapelse som inte ska existera i framtiden. Enligt denna linje arbetar Ryssland konsekvent, och de gör knappast någon hemlighet av det.

Vilken roll spelar Belarus för Rysslands euroasiatiska projekt som du beskriver i ”Vägen till ofrihet”?

– Berättelsen som berättas för ryssar av ryska medier, liksom för belarusier av ryska medier, är att oppositionen i Belarus leds av utländska makter, att allt är en utländsk komplott. Det är så det fungerar. Ryssland har utrikespolitik som sin inrikespolitik. Den går ut på att hålla landet i ett konstant vaksamt läge och skapa en känsla av ett ständigt ett hot utifrån. Den slutliga idén är att bevara status quo och Putins plats vid makten. I allt det här spelar Belarus bara en liten roll.

Din nya bok ”Our malady” är vidräkning med USA:s sjukvårdssystem och landets hantering av coronapandemin. På vilket sätt kan Donald Trump fortfarande använda situationen till sin fördel inför valet?

– Han har redan försökt använda det till sin fördel. Men misslyckats. Jag tror det är därför han ligger så mycket efter i opinionsmätningarna. Först skyllde han det på Kina, därefter trodde han att det bara skulle drabba den svarta befolkningen och invånarna i storstäderna, i hopp om att kunna skylla allt på demokratiska guvernörer. Det han nu försöker göra är att använda social oro, som delvis har att göra med viruset, men som framför allt beror på rasism och ekonomisk kollaps, för att visa att landet behöver en stark man. Men det ser inte ut att fungera. Jag tror att de flesta amerikaner nu inser att det är han som är ansvarig för det som har hänt under tiden han har varit president.

 

Av Arvid Jurjaks

Arvid Jurjaks är frilansjournalist i Berlin.