Det är osnyggt att skylla ifrån sig, kulturministern

Jeanette Gustafsdotter, kulturminister.
Foto: OLLE SPORRONG
Nils Funcke.
Foto: OLLE SPORRONG

Nya kulturministern Jeanette Gustafsdotter fick snabbt dra tillbaka sitt uttalande om att ”utreda gansterrap”. 

Nils Funcke synar en politiker som verkligen borde veta bättre.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Kulturministern Jeanette Gustafsdotter (S) har modifierat uttalanden med att det varit hennes första respektive andra dag på jobbet.

Dag två förklarade hon nämligen att om gangsterrap leder till brott ”då måste vi göra någonting åt det, annars ska vi absolut inte göra det.” Absolut att ”vi”, dvs regeringen ska tittat på det.

Hon lyfte på en sten och tappade den på foten. Dag tre förtydligande hon det med att det inte alls var frågan om att tillsätta en utredning. När regeringsmakten tittar på något så uttrycker det en ambition att också göra något. Frågan är vad?

Om det varit andra dagen ministern stiftat bekantskap med regleringen av yttrandefriheten hade det måhända varit småsint att kritisera henne. Men nu gäller det den fria åsiktsbildningen, reglerad i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som hon säger sig känna väl.

Att känna till och högtidstala är en sak. Att förstå och att agera med känsla för den är en annan.

Det gäller oavsett om det framförs som 'gangsterrap' eller i en etablerad dagstidning.

Om kulturministern lyft inte bara på den sten statsministern pekat på borde hon dag två förklarat: Yttrandefriheten ger var och en rätt att uttrycka även sådant som upprör, stör och uppfattas som kränkande. När ett yttrande ska anses vara straffbart, till exempel genom att utgöra uppvigling, är något som ytterst prövas i domstol med eller utan jury. Det gäller oavsett om det framförs som ”gangsterrap” eller i en etablerad dagstidning.

Gustafsdotter har satt sig i en regering vars förra upplaga varit den sämsta i mannaminne när det gäller att upprätthålla yttrandefriheten och grundläggande rättsprinciper. 

Bara under de senaste veckorna har den lämnat två propositioner som slår nya hål i yttrandefrihetsgrundlagarna och begränsar den journalistik som Gustafsdotter säger sig värna. Lägg därtill att den koppling som regeringens myndighet, Myndigheten för press, radio och tv, gjort mellan det självreglerande medieetiska systemet och statlig bidragsgivning. En koppling framtvingad av ett regeringsuppdrag som underminerar självregleringens oberoende och därmed existens.

Därtill är det svårt att ta ministerns förklaringar på fullt allvar. Utöver gangsterrapen som regeringen inte ska utreda men ”titta på” är det något olustigt med försöket att parera uttalandet dag ett om brottsligheten inom idrotten. Ministern uttrycker att hon att är ledsen över hur ”uttalande kom ut”, att hon gjort många intervjuer och att det var hennes första dag på jobbet. Förtydligandet övergick från en ursäkt till att fjärma uttalandet från det egna tillkortakommandet till faktorer utom ministerkontroll. Osnyggt.



Av Nils Funcke 

Nils Funcke är journalist och tryck- och yttrandefrihetsexpert.



”SD säger ‘vi menar ju så klart inte dig’”

KULTURKRIGET. Jens Liljestrand möter Mustafa Panshiri, tidigare polis och numera föreläsare och debattör i integrationsfrågor, i ett samtal om boken ”7 råd till Mustafa”.