KONST | RECENSION. Det var julafton. Hon var fem år och pappan skulle till renarna, gick ut i snön och blev överkörd av en bil. De bodde i byn Idivuoma i Kiruna kommun och hon var ett av tio syskon som mamman blev ensam med. Säkert gav det barndomen en särskild sorts skärpa.
Textilkonstnären Britta Marakatt-Labba berättar i en radiodokumentär att hennes intresse för ansikten och bilder kan ha väckts på den där begravningen. Tårtkartonger från begravningsfikat fick tjäna som material för barnen. Kolet från eldstaden var bra att rita med. Sedan dess har uttrycksmedlen blivit fler.
Mjölsäckar med svastikor
I utställningen på Gävle konstcentrum ser jag mest kamgarn på linne, men jag vet att hon också använder fiskskinn, eller gamla mjölsäckar med svastikor, kvarlämningar efter nazisternas ockupation i Norge som hon broderade efter massakern på Utøya, "Händelser i tid" (Konstbiennalen i Lofoten 2013).
Just det verket finns inte med i Gävle men jag fastnar framför ett gråvitt broderi "Du for", där varje snöflinga är ett stygn. En man skidar ut i snön och vid hans sida anar man en svart hund som vägrar vika från sin husbondes sida. Pappa?
Efter den stora internationella konstmässan Documenta 14 i Kassel förra året gick det som en lavin i den internationella konstvärlden. Alla pratade om Britta Marakatt-Labbas 24 meter långa broderi "Historia", där hon berättar samernas historia, meter för meter, stygn, för stygn.
LÄS MER – Nils Forsberg: "Bara idéer är ingen konst" från Documenta 14 i Kassel
Gallerister som tidigare rynkat på näsan åt textilkonst stod nu på kö. Men Gävle konstcentrum kan skryta med att vara först i Sverige efter Documenta-succén. I höst väntar en utställning på Bonniers konsthall i Stockholm. Det blir något att längta till.
Lilla Fridolf
Det är nånting med kombinationen av idogt arbete, naiva, nästa humoristiska seriegubbar (hon har kollat noga på Lilla Fridolfs och Kalle Ankas rörelsemönster), naturens storslagenhet, årstidernas skiftningar, mytologi och ett förtryckt folks historia som fyller en med en sådan högtidlighet och värme. Det minutiösa i kombination med en lågintensiv vrede.
LÄS MER – Gunilla Brodrej: Min ensamma resa till midnattssolens land
Ett av hennes viktigaste politiska verk är "Kråkor", ett politiskt och historiskt dokument över protesterna mot det norska kraftverksbygget i nordsamiska Alta 1981 då en enorm polisstyrka sattes in för att skingra de miljöaktivister, samiska och andra som protesterade mot norska statens planer att bygga ut älven.
Poliser som kråkor
Poliserna kommer flygandes från himlen som svarta kråkor, olycksbådande djur i den samiska mytologin. Den här bilden används än i dag som symbol för majoritetssamhällets övergrepp på den samiska kulturen.
I ett annat broderi "Mardröm" invaderar råttorna en kåta. På avstånd ser det ut som ett perfekt verk av fridfull symmetri, med människor som sover i ring runt eldstaden, men när man kommer närmare ser man det fruktansvärda, råttorna har inte bara krupit ner i bäddarna utan börjat äta på människorna. Även det kan ses som en allegori över ett utsatt folk.
I Gävle hänger också en replika i naturlig skala av 24-metersverket "Historia". På Youtube finns filmer som olika Documenta-besökare har gjort med sina mobilkameror medan de vandrat längs det här broderiet.
Jag börjar i björkskogen vid Labbas signatur där små huvuden i röda hättor sitter i träden och slutar vid den samiska skapelseberättelsen. Men rörelsen verkar gå från två håll, man sugs in i det, som i Bayeux-tapeten.
Fritz Sjöström inspirerade
Den blygsamma men fina utställningen visar ett 15-tal nya och äldre verk, i kombination med några porträtt av konstnären Fritz Sjöström, som tidigt blev viktig för Marakatt-Labbas konstnärskap. Färgfälten i hans porträttserie skulle lätt kunna översättas till broderi och färgskalan ockra, ljust blått, grått ljust grönt återkommer hos Labba.
Men det är inte Sjöström man tar med sig hem utan en ännu större konstnär som långsamt har broderat sig in under skinnet på mig. Och allt starkare spinner en samisk röd tråd kring Sverige.
KONST
Britta Marakatt-Labba
Speglingar
Gävle konstcentrum
Till 18 mars
Gunilla Brodrej är kritiker och medarbetare på Expressen Kultur. Läs fler av hennes texter här.