Yu Xiu Hua är en kinesisk Edith Södergran. Foto: YOUTUBE YOUTUBE / YOUTUBEYu Xiu Hua är en kinesisk Edith Södergran. Foto: YOUTUBE YOUTUBE / YOUTUBE
Yu Xiu Hua är en kinesisk Edith Södergran. Foto: YOUTUBE YOUTUBE / YOUTUBE
Författaren Hao Jingfang. Foto: MAO YOU / CHIN LITFörfattaren Hao Jingfang. Foto: MAO YOU / CHIN LIT
Författaren Hao Jingfang. Foto: MAO YOU / CHIN LIT
Författaren Ge Fei. Foto: PEOPLE'S LITERATURE PUBLISHING / CHIN LITFörfattaren Ge Fei. Foto: PEOPLE'S LITERATURE PUBLISHING / CHIN LIT
Författaren Ge Fei. Foto: PEOPLE'S LITERATURE PUBLISHING / CHIN LIT
"Leva trots allt" av Yu Xiu Hua."Leva trots allt" av Yu Xiu Hua.
"Leva trots allt" av Yu Xiu Hua.
"Peking – den hopfällbara staden" av Hao Jingfang."Peking – den hopfällbara staden" av Hao Jingfang.
"Peking – den hopfällbara staden" av Hao Jingfang.
"Osynlighetsmanteln" Ge Fei."Osynlighetsmanteln" Ge Fei.
"Osynlighetsmanteln" Ge Fei.
Ulrika Kärnborg är dramatiker och författare och medarbetare på Expressens kultursida. Foto: MAGNUS BERGSTRÖM / UPPHOVSRÄTT: MAGNUS BERGSTRÖMUlrika Kärnborg är dramatiker och författare och medarbetare på Expressens kultursida. Foto: MAGNUS BERGSTRÖM / UPPHOVSRÄTT: MAGNUS BERGSTRÖM
Ulrika Kärnborg är dramatiker och författare och medarbetare på Expressens kultursida. Foto: MAGNUS BERGSTRÖM / UPPHOVSRÄTT: MAGNUS BERGSTRÖM

Den kinesiska litteraturen blomstrar trots diktaturen

Publicerad

Listan över förbjudna ämnen för kinesiska författare är lång – ändå blomstrar litteraturen. Ulrika Kärnborg dyker ner i en mäktig bokvåg.

LITTERATUR | RECENSION. Det är skrämmande mycket mina kinesiska författarkollegor inte kan skriva om. All explicit kritik av Mao Zedong eller andra kommunistiska ledare är utesluten, liksom skildringar av kulturrevolutionen. Svälten under det Stora språnget eller massakern på Himmelska fridens torg är förstås otänkbara ämnen. 

I ett Kina där president Xi Jinping alarmerande snabbt håller på att skaffa sig kejserliga befogenheter, är det självklart också förbjudet att ifrågasätta ockupationen av Tibet eller att öppet eller inlindat diskutera mänskliga rättigheter.

Inte mycket som återstår för en skrivande person att sätta tänderna i. Ändå är den samtida kinesiska litteraturen myllrande rik och – inte minst – uppfinningsrik. Enligt det nya förlaget Chin lit, vars grundare Eva Ekeroth tidigare varit kulturråd vid svenska ambassaden i Peking, kommer det i Kina varje år ut 500 000 titlar, varav bara några promille når västerländska läsare. Det vill man nu råda bot på och under mars utkommer två högaktuella kortromaner på svenska: Hao Jingfangs ”Peking – den hopfällbara staden och Ge Fengs ”Osynlighetsmanteln”. 

 

LÄS MER – Jojje Olsson: Kinas ambassad spionerar och hotar i Sverige

Metropolen Peking

Båda berättelserna kretsar kring metropolen Peking, både som fysisk miljö och som metafor för den hisnande snabba förvandling som Kina genomgått under de senaste decennierna och som resulterat i en ständigt närvarande oro för framtiden, klimatet och industriutvecklingen.

I ”Peking – den hopfällbara staden”, en liten pärla till kortroman som 2016 belönades med det internationella science fiction-priset "Hugo award", kommer den oron till sitt kanske tydligaste uttryck. 

Den bistra berättelsen, fint översatt av Mikael Wiberg, utspelar sig i en framtid då Pekings akuta miljö- och överbefolkningsproblem en gång för alla lösts av Kinas ingenjörskår. Staden har förvandlats till en maskin som roterar 180 grader och på så vis fördelar solljus till tre olika sektioner, Utrymme 1, 2 och 3. 

FN-konferenser

I tätt bebodda Utrymme 3 hukar sig Pekings arbetarklass, sysselsatta med att nattetid sortera sopor. I Utrymme 2 stressar tjänstemännen i sina billiga kostymer och i Utrymme 1 dinerar de bättre bemedlade, mest sysselsatta med att planera för årets storslagna FN-konferenser.

Huvudpersonen i Hao Jingfangs dystopi är en medelålders man, Lao Dao, som framlever sina stilla dagar som sophanterare i just Utrymme 3. En dag får han ett mystiskt uppdrag – han ska ta sig till Utrymme 1 för att överlämna ett kärleksmeddelande till en kvinna som lever där. 

Lao Daos tidsresa blir ett äventyr som ställer hans egna livsvillkor i blixtbelysning. Plötsligt inser han hur bräcklig samhällskonstruktionen är när planetens välbefinnande hänger på att befolkningsmajoriteten tilldelas en roll som nollkonsumerande slavar. Så långt i läsningen får jag krypningar i hela kroppen. Är det här en verklighet vi redan har upplevt? Är det här den verkligheten vi lever i nu?

 

LÄS MER – Ulrika Kärnborg: Regimkritiska röster tystas i krisens Kina

Haruki Murakami

Ge Fei (pseudonym för Liu Yong) är en av Kinas mest läsare författare och hans roman ”Osynlighetsmanteln”, som översatts till många språk, har fått ett lysande mottagande. Jämfört med ”Peking – den hopfällbara staden” är det här en punkig och postmodern text – tankarna går till Haruki Murakamis ”Elefanten som gick upp i rök”. 

Titeln ”Osynlighetsmanteln” syftar på den kokong av välljud, framför allt västerländsk klassisk musik, som huvudpersonen, den medelålders och kärlekstörstande losern Cui, sveper in sig i när han hankar sig fram i tillvaron genom att sätta ihop specialbyggda stereoapparater åt nyrika hifi-entusiaster. 

Det udda jobbet, tillsammans med Cuis bakom cynism maskerade äventyrslust, ger honom möjlighet att röra sig båda horisontellt och vertikalt i de sociala strukturerna och det han ser på sina utflykter är hur instängda i sig själva alla människor är, hur avskurna och isolerade de känner sig.

Edith Södergran

Jag vill inte avslöja något av den smaskiga thrillerintrigen här, utan nöjer mig med att konstatera att även Ge Fei laborerar med en raffinerad samhällskritik. ”Osynlighetsmanteln” gestaltar, inbillar jag mig, hur det är att leva under auktoritärt styre, i ett land där bekanta kan försvinna spårlöst, där familjesolidariteten är satt ur spel och där ingen någonsin tillåts ställa frågor eller göra ens en ansats att lätta på förlåten till det förflutnas hemskheter.

En kinesisk Edith Södergran, på samma gång stolt och kringskuren, hittar man i onelinepoeten Yu Xiu Hua. Hon är född 1976, i Hubeiprovinsen, och det är i isoleringen på landsbygden hennes poesi hittar sin resonansbotten. 

Resultatet blir förbluffande enkla, kroppsliga rader om hur det är att kvinna i dagens Kina: hon skriver om sexualiteten, sitt olyckliga och våldsamma äktenskap, sitt fysiska handikapp, fattigdomen och plötsliga epifanier.

Krig och fascism

Det sägs ofta att diktaturen är konsten största fiende, men förvånansvärt många verk i västerländsk kanon har tillkommit under politiskt vidriga förhållanden, mitt under Stalinterror, brinnande krig eller fascism. 

Kanske är det därför inte så märkligt att den kinesiska prosan blomstrar på det överväldigande sätt som den faktiskt gör. Och för alla som på allvar är intresserade av att följa den för oss alla avgörande utvecklingen i världens folkrikaste nation är det varken i utrikesrapporteringen eller de akademiska avhandlingarna man hittar de sannaste och mest omvälvande vittnesbörden. De finns i skönlitteraturen.

 

LÄS MER – Sven Olov Karlsson: Vi måste ta Kinas hot mot demokratin på allvar

 

 

ROMANER

HAO JINGFANG

Peking – den hopfällbara staden

Översättning Mikael Wiberg

Chin lit, 78 s.

 

GE FEI

Osynlighetsmanteln

Översättning Heshan/Roger Eriksson

Chin lit, 126 s.

 

POESI

YU XIU HUA

Leva trots allt

Urval och översättning Birgitta Lindqvist

Ellerströms, 46 s.

 

Ulrika Kärnborg är dramatiker och författare och medarbetare på Expressens kultursida. Hennes senaste roman är "Saturnus tecken".

Läs fler texter av Ulrika Kärnborg här.

Relaterade ämnen
Ulrika Kärnborg
Ulrika Kärnborg
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Biträdande kulturchef: Jens Liljestrand. Redaktör för idédebatt och reportage: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag