Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Den digitala eliten gör mig orolig på riktigt

Joel Halldorf. Foto: MIKAEL SJÖBERG

Joel Halldorf svarar sina kritiker efter artikeln om hur internet hotar demokratin. Han är inte imponerad.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Vi historiker betraktas ofta som nostalgiker, men jag ser det som en särskild ynnest att få leva just nu, då de gamla kartorna – som Fukuyamas värdelösa "End of history" – inte längre gäller. Det behövs nya berättelser för att förstå var vi är, och idéer för att inte bli teknikens lekbollar. Den nyliberalt inspirerade laissez faire-digitalismen funkar inte, av samma anledning som att det aldrig varit möjligt att bygga en civilisation (eller uppfostra ett barn) på en låt gå-mentalitet.

 

Gutenberg

Jag skrev en dystopisk berättelse om vår samtid: om hur Gutenbergs tryckpress byggde demokratin, medan Gates datorer raserar den (Expressen 28/10). Som svar fick jag två andra berättelser. 

Emanuel Karlsten (31/10) ser internet som folkets revansch. De traditionella mediernas ”informationsmonopol” har äntligen brutits och ”folket” har fått direkt tillgång till ordet. 

Emanuel Karlsten. Foto: MARTIN RIDNE / EMANUEL KARLSTEN

De problem som finns beror enligt Karlsten på att "etablissemanget" sitter förskansade i sina salonger i stället för att ta plats på det nya torget, vilket lämnar fältet fritt för populisterna. Lösningen är, menar Karlsten, att fler engagerar sig i nätets offentlighet.

Facebook och Google

Min främsta invändning mot Karlsten gäller inte hans anarkistiskt-populistiska retorik, utan att internet som form inte spelar någon roll i hans analys. För honom är nätet inget i sig själv, utan bara en spegling av människan; det är ett återkommande tema i hans texter.

Men människan är en kulturvarelse. De stora nätjättarna speglar inte bara, utan de formar oss. Det internet som de flesta i dag befolkar är en miljö som premierar snabbhet (”lägg ut!”), förenkling (140 tecken) och engagemang – och det sista kan uppnås genom polarisering.

 

LÄS MER – Joel Halldorf: Kristna ungdomar känner igen sig i Sana i Skam

Hanif Bali

Därför når en drastisk tweet från Hanif Bali alltid längre en nyanserad från Peter Wolodarski. Det handlar inte om att en deltar och en står bredvid, utan om att nätet i dag premierar Balis retorik. 

I grund och botten handlar diskussionen om metafysik. Jag vänder mig mot den platta moderna metafysik – för övrigt utbredd bland frikyrkorna – som försöker skilja på form och innehåll. Som tror att man kan använda ett redskap, utan att det påverkar ens ande, själ eller intentioner. Som inte förstår att kroppen och själen är ett helt. 

Jack Werner

Som katolskt sinnad har jag lättare att känna igen mig i Rasmus Fleischers marxistiska berättelse, där strukturerna får en tydlig roll. Men för honom handlar problemen inte om tekniken i sig, utan om affärsmodellerna (4/11). Följ pengarna! Ja, varför inte. 

Rasmus Fleischer. Foto: EMIL NORDIN

Men hur ser vägen framåt ut? Vilka är alternativen till min dystopi? Karlsten duckar för frågan och ber mig flytta in i det nya huset och hjälpa till att bygga. (Jag har dock podd, blogg och twitterkonto – vad mer krävs?) . 

Fleischer landar i att det inte är lätt att urskilja någon väg vidare. Och på sin blogg skriver Jack Werner: ”Jag vete sjutton, och det tror jag inte så många andra heller egentligen gör.”

Den digitala eliten levererar inte riktigt, måste jag säga. När jag först skrev var jag lite bekymrad. Nu är jag orolig på riktigt.

 

LÄS MER – Joel Halldorf: Mer islam är botemedlet mot nya terrorattacker

 

Joel Halldorf är författare, docent i kyrkohistoria och medarbetare på Expressens kultursida. Hans senaste bok är "Biskop Lewi Pethrus – biografi över ett ledarskap".

Läs fler av Joel Halldorfs artiklar här. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!