Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

De halta och lytta tar plats som dockteater

SVÅRMANÖVRERADE. Erik Holmström styr dockorna som föreställer personer som är svåra att anställa.Foto: Malmö dockteater
<p>Se på skärmen.</p>
<p>Inte så gulliga som de ser ut.</p>

Sara Berg ser den större bilden om arbete i Erik Holmströms och Andrea Edwards miniatyrföreställning "Skvalpet" på Malmö dockteater.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

DOCKTEATER

SKVALPET

Av Erik Holmström

Regi Erik Holmström och Andrea Edwards

Malmö dockteater, Malmö

Speltid 1.5 t.

I slutet av metadockteatern ”Skvalpet”, när alla skådespelardockor sitter på rad på den pyttelilla scenkanten för att utvärdera pjäsen de håller på att improvisera fram, undrar en av karaktärerna om inte föreställningen är lite för lång. ”Nej”, svarar regissören Erik Holmströms alteregodocka, ”den ska vara för lång”.

Det replikskiftet ringar in verkets syfte. Skvalpet är ett ord som beskriver ”lågpresterande människor” som knappt går att sätta i arbete. Citatet kommer från Arbetsförmedlingens före detta generaldirektör och har fungerat som inspirationskälla för Holmström.

En halt, en lytt och en blind

Hans docka har bestämt sig för att intervjua dessa uträknade personer och bygga en samhällskritisk föreställning kring deras erfarenheter. En halt, en lytt, en blind och så vidare.

Det gör han nu i form av en pjäs om skapandet av en pjäs. Den källarlokal vi sitter i, gestaltas även i miniatyrform framför oss och under nästan två timmar följer vedermödorna med att göra politisk konst.

Gnälliga dockor med dumma åsikter

För ja, föreställningen är för lång. Dels på grund av det rent praktiska i att ensam tassa runt och manövrera tiotalet medverkande dockor, dels för att dockorna är gnälliga, tjatiga, pratar för mycket och har för många dumma åsikter, vilka ändå ska respekteras.

Och det är det som är den större bilden. Att visa att vi alla är skvalpet, att det på varje arbetsplats finns en trög bromskloss, en svag ledartyp, en kompromisslös diva och någon som bara är inkompetent eller lite eljest.

Att avsky varje docka

Det är besvärligt att vara förvärvsarbetare, att behöva existera i ett arbetsklimat som så förtvivlat gärna vill passa alla att det i realiteten inte passar någon. Men så är ”Skvalpet” också en fristående fortsättning på Dockteaterns debutföreställning ”Funktionell dumhet”, som byggde på sociologen Roland Paulsens kritik av lönearbetet.

Att få mig att avsky varje docka är ett effektivt sätt att övertyga mig om att han har rätt.

 

Sara Berg är kritiker på Expressens kultursida.

Följ Expressen Kultur på Facebook så att du inte missar några texter.