Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

De egyptiska konstnärerna var inga dåliga kopior

Inji Efflatoun, "Composition surréaliste" från 1942. Foto: INJI EFFLATOUN / MODERNA MUSEET
Medlemmar och vänner till Art et liiberté-gruppen samlade i Konstnärshuset i Darb el-Labbana, ca 1945. Bilden är beskuren. Foto: CHRISTOPHE BOULEAU COLLECTION / MODERNA MUSEET
Ramsès Younane, "Utan titel" från 1939. Foto: RAMSÈS YOUNANE / MODERNA MUSEET
Peter Cornell är hedersledamot i Kungliga Konstakademien och medarbetare på Expressens kultursida. Foto: YLWA YNGVESSON

I en glipa i tiden härskade surrealism och kosmopolitism i Egyptens konstliv. Peter Cornell jublar över utställningen "Art et liberté" på Moderna museet i Stockholm.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KONST | RECENSION. På Moderna museet pågår liksom av en händelse två utställningar om hur två europeiska konströrelser från 1930- och 40-talet omplanterades i två världsdelar: konkretismen i Latinamerika (recenserad här 7/3) och nu surrealismen i Egypten – två reaktioner på en hotfull politisk situation. Var de bleka kopior av Europa eller utvecklade de en egen dialekt? Är periferin alltid underkastad centrum?

Läget i Egypten var oroligt. Landet var på papperet en monarki men i praktiken ett brittiskt protektorat och ur missnöjet växte ett antikolonialt motstånd och nationalistiska och fascistiska rörelser. I kulturlivet regerade en reaktionär borgerlighet och i det tryckande klimatet bildade några otåliga konstnärer och författare i Kairo gruppen Art et liberté [Konst och frihet, reds anm] och 1938 publicerade de manifestet ”Leve den urartade konsten”, en plädering för modernismen i polemik mot nazisternas beryktade utställning ”Entartete Kunst”. Sitt alternativ hittade Art et liberté i surrealismen, på en gång estetiskt och politiskt revolutionär.

 

LÄS MER – Peter Cornell: Konkretismen var en utopi för det goda samhället 

Fascism och antisemitism

Flera medlemmar hade sökt en tillflykt i Kairo undan antisemitism och fascism i Europa; gruppen var kosmopolitisk och avskydde inskränkt nationalism. Många av dem hade bott i Paris och umgåtts i André Bretons surrealistkrets, också den kosmopolitisk. 

Precis som i Parisgruppen samarbetade konstnärerna och författarna i olika bokprojekt: en central gestalt var poeten Georges Henein som drev förlag och gav ut en serie utsökta volymer av bland andra Edmond Jabès och översättningar av fransk och engelsk poesi (och Artur Lundkvist!) – det är en glädje att studera dem i MM:s montrar.

Men det är framför allt en konstutställning av egyptiskt surrealistiskt måleri och fotografi, obekant men ändå bekant. Måleriet talar med tyngd och glöd och engagemang i tidens samhällsproblem – krig, prostitution, förtryck – utan att ärendet för den skull reducerar det rent måleriska. Fotografiet har en lättare och mer spirituell ton och leker blasfemiskt med Egyptens nationalmonument. Bland fotograferna deltog amerikanskan Lee Miller som några år bodde i Kairo och hade tät kontakt med surrealisterna i Paris och London.

 

Lee Miller, "Portrait of space", 1944. Foto: LEE MILLER / LEE MILLER ARCHIVES

 

LÄS MER – Peter Cornell: Döden är granne med eros

Centrum och periferi

På en vägg har man ritat upp Art et libertés kontaktnät som sträckte sig över hela världen. Det handlar om ett ömsesidigt utbyte där periferin inte bara är centrums efterbildare och offer utan har sin särskilda dialekt som aktivt berikar centrum: de båda är inflätade i varandra. 

Se bara på utställningens betydande målare som Mayo, bröderna El-Telmisany, Amy Nimri och Ramses Younane, färgade av surrealismen och Chirico men var och en med sin egenart. Utställningen vänder sig alltså mot den binära maktrelation mellan väst och öst som Edward Said ritade upp i ”Orientalism”.

Men den kosmopolitiska utopin fick med tiden svårare att hävda sig; en ny gruppering efter Art et liberté anpassade sig försiktigt till förväntningarna på en särskild egyptisk eller arabisk identitet, skild från kolonialmakternas, och den nya andan bekräftades i Nassers makttillträde och panarabiska ideologi.

 

 

KONST

Art et liberté. Brytning, krig och surrealism i Egypten 1938–1948

Moderna museet i Stockholm

Till 12/8

 

Peter Cornell är författare, hedersledamot i Konstakademien och konstkritiker på Expressens kultursida. 

Läs fler texter av Peter Cornell här. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!