Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Därför söker sig unga män till kriminella gäng

I tv-serien ”Snabba cash” dras Tim (spelad av Alí Alarik) allt längre in i den kriminella världen.
Foto: Netflix
Lucas Gottzén är professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet och har ägnat sig mycket åt vålds- och mansforskning.
Foto: Niklas Björling
Torbjörn Forkby.
Foto: Pressbild Linnéuniveristetet
Henrik Örnlind.
Foto: Pressbild Linnéuniversitetet

Vad är det egentligen som får unga män att ta steget in i den kriminella världen och vad får dem att lämna?  

Lucas Gottzén ser i boken ”Bland bröder och fiender” hur gängens mekanismer fungerar.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Få lagöverträdelser tycks så hänförande som gängkriminalitet. Kanske är det för att det utgör en projektionsyta för en manlighet som utlovar risktagande och broderskap som vi har ett sådant överflöd av romantiserande skildringar av organiserad brottslighet.

Intressant nog är det inte bara en laglydig allmänhet som konsumerar böcker, filmer och poddar om maffia, motorcykelgrupperingar och förortsgäng, utan även medlemmarna själva besjälas av sagorna. Redan i en av de första större gängstudierna visade sociologen Frederic Thrasher att 1920-talets ungdomsgäng i Chicago inspirerades av berättelser om organiserad kriminalitet i sensationsromaner och på bio. Killarna ska framför allt ha gillat stumfilmsvästern ”The Deadwood coach” från 1924.

Foto: Daidalos

Frågan är hur man närmar sig en mytomspunnen värld som samtidigt skildrats till leda. Torbjörn Forkby, Jari Kuosmanen och Henrik Örnlind gör ett hedervärt försök i ”Bland bröder och fiender”, vars knastertorra vetenskapliga prosa utgör en tacksam motvikt till den storytelling vi vant oss från true crime. De analytiska abstraktionerna skymmer förvisso stundtals sikten, men boken ger en viktig inblick i livet som gängkriminell.

”Bland bröder och fiender” följer den stig som Thrasher och hans kolleger vid Chicagouniversitet trampat upp där kriminalitet studeras som en lärandeprocess och en subkultur med egna spelregler. Den skriver också in sig i det växande livsloppskriminologiska fältet och inte minst dess lösningsorienterade intresse för vägar bort från brottslighet. I dess följd vill de tre forskarna i socialt arbete förklara varför män söker sig till och – inte minst – lämnar motorcykel- och gatugäng. 

Tack vare encrochatbevisning står denna vår flera kriminella nätverk inför rätta landet runt, fast det är tveksamt om det kommer att få bort den organiserade brottsligheten. Så länge det framstår som en reell väg framåt i livet kommer unga män vara beredda att ägna sig åt droghandel, dödskjutningar och sprängdåd.

Genomsnittsåldern är mycket låg för gatugäng.

Det bör dock påpekas att en försvinnande liten del av de ungdomar som växer upp i områden med lokala gäng ansluter sig till dem. Dessutom lämnar de flesta så småningom. Det genomsnittliga gängmedlemskapet är faktiskt kortare än två år, enligt internationell forskning. 

Samtidigt ska allvaret inte underskattas. Genomsnittsåldern är mycket låg för gatugäng och under sina förhållandevis korta kriminella karriärer hinner de unga männen förstöra många liv.

Forkby och hans kolleger bekräftar det redan Chicagosociologerna påpekade om lockelsen med gäng. En utmärkt grogrund är en barndom präglad av fattigdom och våld, lägg där till en frustration över att vägen till ekonomiskt välstånd och social status upplevs stängd. Genom gänget kan du tjäna pengar, få respekt och i bästa fall bli en legend i den kriminella världen.

För detta krävs ett stort mått av våld, vilket författarna menar är ett sätt stärka sin självkänsla och uppvärdera sin manlighet. Den ideala mannen är en lojal soldat som strider mot fienden och skapar välstånd för gruppen. 

En scen ur ”Snabba cash” på Netflix.
Foto: NETFLIX

Men boken – och detta är nog dess främsta bidrag – visar på att de tjugo män de intervjuat inte bara sökt status och spänning, utan också erkännande och gemenskap. Att ta sig genom faror tillsammans ger kickar och binder männen samman. De blir bröder som lever och dör för varandra.

Inte konstigt att många menar sig haft sina lyckligaste dagar med gänget. 

I gruppen finns likväl också mekanismer som leder till utträde. Brödraskapet krockar med den konkurrenssituation som kännetecknar organiserad brottslighet: kamp om territorium och drogmarknader som leder till öppna strider med försök att få andra till underkastelse. Så även om gängmedlemskapet på ett sätt gör livet tryggare, eftersom det alltid finns någon som täcker en, så ökar också risken markant för att falla offer för en kula. Att alltid behöva se sig över axeln tär på männen och leder till stress och utbrändhet. 

De blir bröder som lever och dör för varandra.

Dessutom visar sig broderskapet vara en tunn fernissa när pengar och affärer blir allt viktigare. Barndomsvänner som lovat ställa upp i vått och torrt blir bedrägliga när alla vill ha sin del av kakan. Det ständiga hyllandet av gemenskapen klingar till slut alltför falskt. 

Kriminologer betonar ofta vikten av förändrad identitet för att verkligen kunna lämna brottsbanan bakom sig. Att sluta med organiserad kriminalitet blir då särskilt utmanande eftersom det bygger på en stark lojalitet med sin stadsdel eller sitt motorcykelgäng. Att hoppa av innebär därför också att lämna vänner och den status som gruppen trots allt gett. 

Här fyller familjen ett tomrum i att den utlovar en tryggare gemenskap för männen, som låter det nya livet kretsa kring omsorgen om de närmaste och att vara en god förebild för sina barn. 

Att alltid behöva se sig över axeln tär på männen och leder till stress och utbrändhet.

Även om männen övergett gänglivet verkar den gamla identiteten till viss del finnas kvar. En säger sig vilja fortsätta med andra brott, några har blivit fotbollshuliganer. Men det syns inte minst i hur de berättar om sina gamla liv. Fascinerande nog säger sig ingen ha lämnat gängkriminaliteten på grund av inkompetens, utan alla ska enligt egen utsago ha haft lyckade kriminella karriärer och kunnat avancera snabbt i gänget om de så önskat. Det går dock att fråga sig om hur framgångsrika de egentligen har varit, eftersom samtliga suttit i fängelse. Visserligen är den första fängelserundan något av en passagerit och kortare straff en välbehövlig permission från gängkriget. Fast längre straff måste ändå ses som ett nederlag eftersom det försvårar fortsatta inkomster.

”Bland bröder och fiender” snuddar tyvärr bara vid detta som hastigast eftersom författarna inte tar fasta på det idoga identitetsarbete som görs i intervjuerna. För männen tycks väldigt måna om att beskriva sig som framgångsrika både som kriminella och som avhoppare. Med detta framstår de inte bara som hjältar som lyckats ta sig över alla hinder, utan förstärker också myten om snabba pengar och status som fortsätter att locka unga män till organiserad brottslighet.


Av Lucas Gottzén

Lucas Gottzén är professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet och har ägnat sig mycket åt vålds- och mansforskning.

SAKPROSA

Torbjörn Forkby, Jari Kuosmanen, Henrik Örnlind

Bland bröder och fiender. Om gäng manlighet och avhopp.

Daidalos, 392 s.


Lyssna på ”Lunch med Montelius”

https://embed.radioplay.io?id=82901&country_iso=se

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön.