Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Därför rensar Botkyrka Pippi-böcker

Anja Dahlstedt, bibliotekschef i Botkyrka kommun Foto: Jonas Hummelstrand
Ebba Östlin, ordförande i Botkyrka kommunstyrelse
Tumba bibliotek kritiserades av JO efter att ha nekat fjärrlån och inköp av kontroversiella böcker.
Hallunda bibliotek har Pippi Långstrump på fyrtio olika språk Foto: Emil Arvidson
Äldre versioner av "Pippi Långstrump i Söderhavet" plockas bort från Botkyrkas bibliotek

Ska bibliotek rensa ut böcker med rasistiskt innehåll?

Emil Arvidson undersöker frågan i Stockholmsförorten Botkyrka, som hamnat mitt i en debattstorm.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

När Botkyrkas bibliotekschef Anja Dahlstedt tar emot i kommunhusets reception har påståendet om att hon ordnar bokbål med Pippi Långstrump-böcker just blivit en internationell nyhet.

Det är den högernationalistiska sajten Breitbart som plockat upp journalisten Janne Josefssons uttalande i "Sommar i P1" om att Botkyrkas bibliotek bränner gamla utgåvor av ”Pippi i Söderhavet”. 

I intervjuer jämförde Josefsson kommunens gallringspolicy med nazisternas bokbål. Så långt går inte Breitbart.

Janne Josefsson fick kritik

Många var snabba med att rätta public service-legendaren. Man förklarade hur det egentligen går till när bibliotek gallrar och återvinner böcker. Att den nya utgåvan rensats från rasistiska uttryck av förlaget, med författarens goda minne, samt att den gamla utgåvan finns att låna på bibliotek över hela Stockholm och lätt kan beställas. Missförstånd pekades ut. Nya lades på hög. 

För mitt i debatten missade många en sak: biblioteken i Botkyrka har i åratal plockat bort gamla versioner av ”Pippi i Söderhavet” och andra böcker som de anser innehålla rasistiska stereotyper. Man gör det öppet, med stöd i sin verksamhetsplan samt i den "interkulturella” handlingsplan som kommunen jobbar efter. I verksamhetsplanen för 2017 skriver man att frihet från diskriminering är överordnad till exempel yttrandefriheten, om dessa värden ställs mot varandra. 

Pippi Långstrump rensades ut

I fallet med Pippi hänvisar Anja Dahlstedt till bibliotekens inköpspolicy.

– Där står det att vi tar särskild hänsyn till barns rätt att slippa diskriminering, och att barns förmåga att tolka text och bild skiljer sig från vuxnas. Jag vill också nämna att det läsfrämjande arbete för barn är prioriterat enligt Bibliotekslagen, och att vi bedömer att det arbetet inte gynnas av att tillhandahålla böcker med rasistiska begrepp eller skildringar. 

 

LÄS MER: Vad stämmer egentligen i Pippi-bråket?  

 

Begreppet “interkulturalitet” innebär i korthet att se mångfald som en resurs. Det lanserades på 1970- och 80-talet av UNESCO och Europarådet. 

– I ett mångkulturellt samhälle stannar alla i sin box, säger kommunstyrelsens ordförande, socialdemokraten Ebba Östlin

– Och så definieras man av den boxen. I ett interkulturellt samhälle erkänner vi att människor förändras av att mötas. Botkyrkas interkulturella strategi utgår från att vi alla är lika för att vi bor här. Oavsett om man är första generationens invandrare eller släkt med Gustav Vasa. 

Botkyrka landets mest internationella kommun

Botkyrka är, med 160 av världens 190 nationaliteter representerade, en kommun där tankar om hur man lever i ett mångfacetterat samhälle har tagit ovanligt fast form.

Med erfarenheter härifrån har flera profilerade namn inom Socialdemokraterna gått vidare till toppositioner på riksplanet, ofta med ansvar för invandringsfrågor. Östlin själv har varit utredare i frågan om nyanlända barns skolgång. Hennes företrädare Katarina Berggren blev biträdande partisekreterare mitt under flyktingkrisen 2015. Erik Nilsson, före detta chef för utbildningsförvaltningen i Botkyrka, fick under samma period uppdrag att samordna regeringens arbete kring flyktingsituationen. 

En anledning till att Botkyrka ofta nämns i biblioteksdebatterna är att platsen blivit projektionsyta för både de som uppskattar och de som avskyr begrepp som ”mångkultur” och ”interkulturalitet”. En annan är alltså att kommunens tjänstemän jobbar utifrån de interkulturella idéerna. 

”Stoppa de aktivistiska tjänstemännen”, skrev tankesmedjan Timbros Lars Anders Johansson här på Expressens kultursida. Samma linje har drivits av fler högerdebattörer. 

Bibliotekschef Anja Dahlstedt drar efter andan.

– Vi är inga aktivister. Det vi gör är att utifrån styrdokument och vårt yrke som bibliotekarier göra professionella urval. Samtidigt är det allvarligt om man låter sig påverkas av systematiska påtryckningar i sitt arbete. 

Kritik från JO

I slutet av juni fick Botkyrka kritik av Justitieombudsmannen, JO, i ett annat ärende. Tumba bibliotek hade nekat inköp och fjärrlån av två titlar, med hänvisning till kvalitetsbrister, men också till att böckerna på ett flertal punkter stred mot kommunens interkulturella handlingsplan. JO godkände resonemanget om kvalitet, men såg det också som att biblioteket “beaktat åsikter och värderingar” i böckerna, vilket man ansåg strida mot bibliotekslagen. 

Utredningen hänvisar till ett liknande fall i Falköping, där ett bibliotek får kritik för sin plan för medieinköp eftersom man där skriver att värderingar är den viktigaste faktorn vid kvalitetsbedömningen av en bok. Det strider mot bibliotekslagens "krav på allsidighet och fri åsiktsbildning”, menar JO. 

 

LÄS MER: Gallringen av Pippi är inte problemet, Josefsson 

 

JO:s bedömning av Botkyrka omfattar inte bibliotekens verksamhetsplan, men Anja Dahlstedt håller med om att kritiken som riktas mot Falköping även kan anses gälla hennes kommun. Borde då inte JO-kritiken även kunna appliceras på hur Botkyrka har hanterat Pippi-böckerna? Dahlstedt påpekar att JO-kritiken gällde fackböcker, att det här fallet gäller barnböcker och att man inte alls jobbar på samma sätt med vuxenlitteratur.  

– Vad jag vet har vi aldrig plockat bort skönlitteratur för vuxna på grund av värderingar i verken.  

Hon nämner att Botkyrkas bibliotek redan när anmälan kom börjat revidera sin policy kring fjärrlån – något man nu alltid godkänner. Men att man efter kritiken tvingas se över kommunens inköpspolicys i höst. 

– Sen vill jag säga att vi har varit transparenta med de bedömningar vi gör, just för att det här ska kunna prövas. Vi har varit transparenta med varför de här böckerna inte ska finnas i vårt bestånd. Vi går inte på magkänsla.

Ville låna Martin Luther

Anja Dahlstedt ser också Justitieombudsmannens kritik som en delvis ny hållning, efter ett vägledande utlåtande i en liknande fråga från 1998. Då ville en man pröva sin rätt att låna Martin Luthers antisemitiska skrifter på Västerås bibliotek, och JO skrev:

"Vårt svar är att det inte ingår i stadsbibliotekets skyldigheter att förmedla alla tillgängliga medier utan hänsyn ska tas till inneh̊åll och kvalitet. Enligt vår bedömning är kommunen suverän att fastställa de lokala kulturpolitiska målen och ange hur de ska tillämpas."

Dahlstedt påpekar att det i den nya bibliotekslagen, som trädde i kraft 2014, finns tydligare formuleringar kring "fri åsiktsbildning" och ser det som grund till JO:s nya hållning.

Hon menar att kritiken innebär att man i framtiden inte bara i Botkyrka, utan på bibliotek över hela landet, kommer att få börja arbeta på nya sätt. 

När radioprogrammet Medierna tidigare i år begärde ut vägledande inköpspolicyer från bibliotek i tretton olika kommuner såg man att de spretade åt många olika håll, men att många hade skrivelser liknande de som lagt grund till JO-kritiken mot Botkyrka. 

– Det blir en intressant höst. Biblioteken behöver formulera sig väldigt mycket tydligare, säger Anja Dahlstedt. 

Så vad händer med er hållning i framtiden?

– Jag kan ärligt talat inte svara på det, eftersom vi just ska påbörja ett arbete kring det. 

Och vad tror du i allmänhet?

– I allmänhet för svenska bibliotek hoppas jag på mindre godtyckliga bedömningar. Att man kommer kunna göra mer underbyggda övergripande resonemang kring urval. Samtidigt hoppas jag att vi inte backar och blir oroliga över att hamna i debatter. Att vi inte blir rädda för att få hatmejl och att vi faktiskt står för den bedömning vi gör. Att bibliotekarier faktiskt får hävda profession. 

– När man bryter ny mark är det svårt att gå helt rätt, säger kommunstyrelsens ordförande Ebba Östlin. Och det är bra att JO har prövat frågan. Så fungerar det demokratiska systemet. 

Pippi på fyrtio språk

Vid utlåningsdisken på Hallunda bibliotek står barnbibliotekarien Annette Nordman Allhusaini. Bredvid sig har hon en hylla full med Pippi-böcker. Den ställdes fram under förra veckans debatt. 

– Fasicken, det är ju Pippi, tänkte vi. Vi har ju henne på runt fyrtio olika språk. Det är bara att komma och låna. 

Nordman Allhusaini har levt i Botkyrka i hela sitt liv, och blev barnboksbibliotekarie på grund av ljusa minnen från det hon kallar ”min uppväxt” på Fittjas bibliotek. För henne är gallringen av de gamla upplagorna av ”Pippi i Söderhavet” naturlig. 

– Mellanstadiebarn har kommit fram till mig, pekat på sidor i den här boken och sagt att det inte känns okej. Det är de som kommer hit som måste känna sig välkomna. Barnen kommer ju och lånar själva. Om de känner sig kränkta av en bok, så måste vi ta ställning.

 

Emil Arvidson är medarbetare på Expressens kultursida.