Därför är det så roligt att shoppa

KULTURDEBATT. ”Variatio delectat”, alltså ”ombyte förnöjer”, visste redan Cicero. Senast detta illustrerades var i SVT-programmet ”Prylberget”, där en familj ges utmaningen att bära samma kläder i en och samma vecka. Programledarna noterar att flera i familjen tycker det är svårt att klä sig i samma plagg dag efter dag, vilket i programmet tolkas som att det finns sociala krav på oss att variera oss klädmässigt. 

Så är det förstås, men då missar man något annat, mer existentiellt. Att köpa nytt (och sedan använda det) har länge fungerat som nöje och förströelse. Att variera sina vardagskläder är sätt att skapa en känsla av att det händer något i tillvaron. Det är också detta som hållbarhetsdebatten lätt glömmer: visst måste vi lägga om våra konsumtionsvanor, köpa färre kläder och resa mer sällan, men egentligen är den grundläggande frågan hur vi förhåller oss till tid. 

Mode har på många sätt förlorat sin historiska funktion som statusmarkör.

Att köpa något är som att sätta ett kommatecken i tidens oändliga flöde. Det ger oss en känslomässig kick som får oss att känna oss levande genom att, om så bara helt kort, bryta vardagens monotoni. Självklart rymmer mode sociala faktorer, men faktum är att kläder under de senaste tjugo åren blivit billigare än de någonsin har varit, vilket bidragit till att mode på många sätt förlorat sin historiska funktion som statusmarkör. 

Majoriteten av svenskar är i dag klädda i förbluffande billiga (och fula) kläder, tillverkade i avlägsna låglöneländer. I snitt köper varje svensk årligen tio kilo kläder, vilket förstås är mer än någon behöver. Anledningen är att det är roligt att shoppa. Men varför känner vi behov av den här typen av extra stimulans? 

Svaret kan finnas i konstruktionen av det moderna dygnet: åtta timmars arbete, åtta timmars sömn och åtta timmars ledighet. Produktion och konsumtion är helt enkelt olika sidor av samma mynt. En allvarligt menad konsumtionskritik måste därför börja med att ifrågasätta vår tids arbetskultur. 

Philip Warkander är lektor i modevetenskap, författare och medarbetare på Expressens kultursida.

Lunch med Montelius: Benny Anderssons blommiga kaftan

KULTURPODD. Gunilla Brodrej och Martina Montelius pratar om Daniel Sjölins ”Underskottet”, firandet av Povel Ramel i SVT, Lotta Bromés återkomst till etern och Benny Anderssons blommiga kaftan.