Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Daniel Sjölin

Ni religiösa begår samma misstag som kultureliten

Joel Halldorf.
Foto: OLLE SPORRONG
Daniel Sjölin.
Foto: OLLE SPORRONG

Religionen och kulturetablissemanget har liknande problem med elitism.

Daniel Sjölin agerar profet och svarar på kritiken från Joel Halldorf.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Någonstans i frosseriet bland alla köplador och livsstilsmagasin har människan blivit andligt tom, och här kunde en kristen kulturkritik väcka oss – om den bara inte möttes av misstänksamhet i den sekulariserade kulturdebatten. 

När Joel Halldorf föredömligt svarar (Expressen 22/5) på mitt upprörda angrepp mot denna syn i ”Två män i en podd”, uppmanar han mig också att profetera. 

På min ära! 

Hören I: Både kultureliten och kyrkoeliten har fel. Vi lever inte, jämfört med tidigare generationer, i en särskilt ytlig eller andligt utarmad tid. Det är inte ett dugg sent på jorden för människornas inre djup, hur många köplador som än ser dagens ljus. Men både för kristna tänkare som Halldorf, såväl som i det kulturetablissemang jag själv länge tillhört, har idén om bildningens stagnation och andlighetens förfall härskat så länge att den har blivit naturlag. Det är ju så glest i både kyrkor och på poesiuppläsningar – det måste vara fel på folket! 

Fast… det ju inte så humant att säga. Så folket är oskyldigt: Hmm. Det måste alltså vara kommunismens fel. Eller kapitalismens. Eller postmodernismens.

Den som på 1600-talet frågade prästen vilket av Adams revben som Eva skapades från, ställde en adekvat fråga och fick ett konkret svar

När Halldorf uppfattar min kritik av den moderna Svenska kyrkan som en strid mellan kyrkan och kultureliten, måste jag därför säga emot. Jag riktar ju exakt samma kritik mot kyrkan som den kritik jag i snart tio år riktat mot mitt eget etablissemang! Min dröm är ju inte att tömma kyrkorna och få in människorna på biblioteken, utan tvärtom att båda lokaler ska fyllas. 

Och här ser jag ett drag gemensamt hos båda etablissemangen: Den enskildes frågor till läran underkänns lätt eller förpassas till sidan. Som utomstående idiotförklaras man helt enkelt – givetvis inte öppet och brutalt men indirekt. Alla är välkomna men du måste ställa rätt frågor. Den som på 1600-talet frågade prästen vilket av Adams revben som Eva skapades från, ställde en adekvat fråga och fick ett konkret svar. I dag är frågan befängd.

Detta låter som när kulturetablissemanget försvarar poesin mot angrepp om formexpermient, obegriplighet eller postmodernism, genom att under, ack så sanna klichéer, himla så pass högt med ögonen att vitorna vänds utåt.

Poesins förädling/förfall är jag dock inte längre orolig över. Förvisso är poesin bitvis en sekteristisk strömning, där dess ”prästerskap” kan skydda sig mot de råa sällarnas impertinenta frågor med klichéer som ”allt skrivande är motstånd”. Men det tycks som att oavsett kultur eller språkområde, är det ungefär samma lilla del av en befolkning som ändå är intresserad. 

Vilket man tyvärr då ofta måste vara. Kanske är antalet inte exakt 1354 personer i varje språk, vilket poeten Gunnar D Hansson kallar ”Enzenbergers konstant” i diktsamlingen ”Tapeshavet”, men även som så skulle vara är det ju bara poesin som drabbas – inte hela efterlivet, himmelriket och evigheten.

I ”Tapeshavet” lanserar Gunnar D Hansson hypotesen att varje land har exakt 1354 lyrikintresserade personer.
Foto: JÄGER ARÉN / ALBERT BONNIERS

Det som oroar mig – å kyrkans vägnar – är att samma sak alltså sker hos er. Man måste i dag vara intresserad på rätt sätt – på den inre andlighetens sätt. Har man inget andligt djup, ingen trosmottagare, får man betydligt svårare än på 1600-talet, då man så att säga kunde bli välkommen in på ett revben. 

Jag har alltid, som icke-troende, uppfattat den stora skillnaden mellan Gud och poesi som enkel: Poesin sjunger om/fram kärlek. Men i kyrkan är Gud kärlek, och den kärleken är väl aldrig elitistisk? Och i så fall behövs väl inget inre andligt djup för att finna en väg in i den? Alla frågor är väl lika relevanta, som i en kärleksrelation? Därför blir det citat av profeten Joel som Halldorf inleder med lika underbart för mig som poesiälskare, som det blir beklämmande för mig som ofrälst själ. Budskapet är att – på yttersta dagarna – ska den stora massa som gick genom livet utan att förstå, till slut omfamnas av Gud och se de syner som de under livet inte haft ögon till. 

Min predikan är både skuldtyngd och passionerad: Begå inte samma misstag som vi!

Varför räckte då inte vår förmåga att älska som inträdesbiljett under vårt liv? Inte ens poeterna, som ju enligt Halldorf står på samma sida mot förfallet, har en kärlek som är tillräcklig för Gud. Kanske behövs det tro… för att tro? Ja då är det väl tron som är poängen med Gud – inte kärleken?

Nå, poängen är inte mina möjligen korkade frågor. Jag ifrågasätter inte religionen i sig , utan hur jag blir bemött när jag vänder mig till Svenska kyrkan och troende. Nån fråga anses perifer, en annan har ni redan pratat om, en tredje är på tok för konkret, en fjärde kräver intåg i mysticismen, en femte behöver seminariebiljett och den sjätte måste man vara redan frälst för att förstå. Och ja det är då jag känner igen mina pappenheimare – det är då det här liknar samma självbedrägeri som den hos kulturetablissemanget.  

Så därvidlag har Halldorf tolkat mitt angrepp i ”Två män i en podd helt” riktigt. Min predikan är både skuldtyngd och passionerad: Begå inte samma misstag som vi!


Daniel Sjölin är författare, kritiker och medarbetare på Expressens kultursida. 



Lyssna på ”Två män i en podd”

https://embed.radioplay.io?id=84666&country_iso=se

En sökande podd från Expressen Kultur – om manlighet, kärlek och ensamhet. Med radiostjärnan Eric Schüldt och Daniel Sjölin, författare och tv-profil.