Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Crackmördaren som blev hyllad författare i fängelset

Curtis Dawkins avtjänar ett livstidsstraff för mord. Foto: JARETT HALEY / NATUR & KULTUR
"Det grå hotellet".
Sven Olov Karlsson är författare och medarbetare på Expressens kultursida. Foto: JENS L'ESTRADE

Curtis Dawkins "Det grå hotellet" har hyllats av kritikerna och fördömts av brottsoffren.

Sven Olov Karlsson läser en välskriven novellsamling om skuld, våld och klass.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

LITTERATUR | RECENSION. En kväll i Michigan år 2004 sköt den crackpåverkade Curtis Dawkins ihjäl en man med revolver och tog ytterligare en person som gisslan. Han dömdes till livstid utan möjlighet att benådas och har nu debuterat med en novellsamling som nästan helt utspelar sig bakom galler. 

I USA har recensenterna hyllat boken enhälligt. Andra, som hans brottsoffers anhöriga, menar att redan utgivningen i sig är en skymf. Amerikansk lag tillåter dock fångar att både skriva och publicera sig. Frågan är alltså snarare etisk: vilka brott kan man begå och ändå få tryckas? Kan en god bok kompensera sin skapares ondska? Tänk om Anders Behring Breivik kommer med en roman? Anders Eklund? Josef Fritzl?

Trots allt betonar Dawkins sin skuld och sin ånger. Även i hans berättelser är alla dömda skyldiga. Men, mer typiskt för det svaga konsekvenstänk som många kriminella lider av, hävdar de flesta in absurdum sin oskuld. Och hur ska man få tiden att gå? Fängelsets tristess är ett av de största hoten – för huvudpersonerna. Läsaren har inga tråkiga stunder.

 

LÄS MER – Sven Olov Karlsson: Det gör inget om västvärlden kollapsar

Klaustrofobi

Före mordet tog Dawkins examen i litterär gestaltning. Han räknar Faulkner och Salinger till sina favoritförfattare: det märks, Erik MacQueens översättning har skickligt överfört över den reflekterande, humoristiska undertonen och kvavt doftrika närvarokänslan.

Själva inlåsningen lär dessutom ha bidragit till Dawkins koncentration och disciplin. Kanske är det livstidsdomens obarmhärtiga överflöd av just tid som gjort novellerna så rika och ändå färdigslipade, klara. Några texter är i kortaste laget. Men märk: ingen känns för lång.

Mer än hotet om våld, mer än klaustrofobi och abstinens, berörs jag av det vardagliga sociala spelet. Hur uthärda allt skitprat? Hur stiga ur en skuldfälla? Vilka törs man bonda med? Vem svarar om du ringer? Alla bär på sådana frågor.

Underklassen

Och tänk att aldrig mer få sitta vid vuxenbordet. Vakterna ställer och styr som distanserade föräldrar. De skrala tidsfördriven liknar fesljumma barndomsminnen: ändlösa, repetitiva småprat, pappslöjd, slötittande på tv, dyiga oceaner av bittert bortslösade dagar, nej decennier.

USA har världens största andel inlåsta medborgare. Ändå är litterära skildringar av anstaltssystemen sällsynta, särskilt sådana som är skrivna därifrån. Det största värdet med ”Det grå fängelset” är ändå inte just det, utan att den belyser den stig som obarmhärtigt går från underklass och fattigdom till brott och straff. 

I vemodiga scener återblickar huvudpersonerna vanskötta barndomar och vinddrivna ungdomsår, tidigt urholkade på tillit, möjligheter och förmåga. Dömda, redan från början.

 

LÄS MER – Sven Olov Karlsson: Min barndomsby i Västmanland var värre än en "no go-zon" i Stockholm

 

 

NOVELLER

CURTIS DAWKINS

Det grå hotellet

Översättning Erik MacQueen

Natur & Kultur, 232 s.

 

 

Sven Olov Karlsson är författare och medarbetare på Expressens kultursida. Hans senaste bok är "Brandvakten".

Läs fler texter av Sven Olov Karlsson här.

 

I tv-spelaren ovan visas det senaste avsnittet av Kultur-Expressen, denna gång om Googles gynnande av extremt innehåll med Malin Ekman och Jonathan Lundqvist. Kultur-Expressen finns även som podcast.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!