Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Den lille pojken har stelnat i sitt ursinne

Magnus Florin. Foto: OLLE SPORRONG
Gustav Vigeland, ”Man med kvinna i famnen ”, 1906 Foto: YANAN LI

Skulptören Gustav Vigeland släppte lös en häst från helvetet och män som kastar kvinnor.

Magnus Florin ser den oroliga människan fångas i utställningen på Thielska galleriet. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Ilsk och sturig står han där för sig själv, den ursinniga lilla gossen. Stampande av vrede med knutna nävar och ansiktet hopskruvat till en mask av raseri. Han lugnar sig nog snart? Nej, ilskan är gjuten i brons. 

Den arga pojken – med smeknamnet ”Sinnataggen” – är folkets vykortsfavorit i Vigelandsparken, den väldiga skulpturanläggningen i Oslo som årligen får en miljon besökare att tappa hakan. Några månader framåt gästar han Thielska Galleriet, som deltar i 150-årsjubileet av upphovsmannens födelse.

Foto: WIKI COMMONS
Hans sena estetik tycktes obehagligt nära de nationalsocialistiska konstidealen.

Den norska skulptören Gustav Vigelands eftermäle är djupt präglat av att Vigelandsparken färdigställdes under åren av tysk ockupation. Hans sena estetik tycktes obehagligt nära de nationalsocialistiska konstidealen. Snarare finns en gemensam källa i seklets tidiga utopiska rörelser – sett på håll kan Vigelands nakna kroppar verka komma neddansande från vitalisternas Monte Veritá.

Men det som slår besökaren på Thielska Galleriet är att så många av Vigelands skildringar av människan mestadels är så fjärmade från idealism, så individuella och så ambivalenta. Och så oroliga och nervösa. Redan vid första separatutställningen släppte han lös ”Helhesten”, en skeletthäst i enslig galopp, ett digerdödsminne siktande mot människohjärtat. En fasans häst som rusar genom konstnärskapet och släcker varje leende.

En bronsens Beethoven.

Där finns vackra konstellationer av älskande – som pojken och flickan med pannorna mot varandra. Men hur ska man förstå det sakta gnagande hotet i ”Gammal man med pojke”, ”Äldre man och ung flicka” och ”Man och skrämd flicka”? Och våldet i ”Man kastar kvinna” och ”Man och kvinna, bortförelse”?

Bankiren och mecenaten Ernest Thiel fascinerades tidigt av Vigeland, excentriskt introvert och samtidigt grandiost visionär bildhuggare – en bronsens Beethoven. När Vigeland mötte motstånd i Norge för sina projekt fick han bistånd av Thiel, som just efter unionsupplösningen skrämde slag på norrmännen med hot om svensk annektering. 

Gustav Vigeland, ”Ludwig van Beethoven”, 1905. Foto: ÖYVIND ANDERSEN / VIGELAND-MUSEET
Arga barn inbjuds av sportklubben Vidar att springa ”Sinnataggen-loppet”.

Samlare kan vara radikalare än de officiella institutionerna – och så kom det sig att Thielska Galleriets egna åtta bronsskulpturer bildar den största Vigelandsamlingen utanför konstnärens hemland.

På lördag den 22 juni är det jubileumsfest i Vigelandsparken, med grillning och yoga. Arga barn inbjuds av sportklubben Vidar att springa ”Sinnataggen-loppet”. Och Vigelands lilla stenkakesamling finns som spellista på Spotify. Med Beethoven förstås, men också Plaisir d’amour och My Old Kentucky Home. Så finns det numera plats i parken också för ett leende. 

KONST

Gustav Vigeland

Skulpturens kraft och känsla

Thielska Galleriet, Stockholm

Till 29 september

Magnus Florin är författare, dramaturg och medarbetare på Expressens kultursida.