Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Varför vågar män inte skriva om sex?

Sven Anders Johansson är professor i litteraturvetenskap och litteraturredaktör på Aftonbladets kultursida.
Helena Granström är författare och medarbetare på Expressens kultursida.

Aftonbladets litteraturredaktör Sven Anders Johansson har satt i gång en debatt om våldsamt sex i samtidslitteraturen. 

Helena Granström tror inte att moralism är förklaringen till att kvinnor, men inte män, närmar sig de köttsliga frågorna.


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Den manlige kollegan som jag står och pratar med anlägger plötsligt en förtrolig min: För inte så länge sedan, anförtror han mig, utdelade jag mitt första sexuella slag. Ja, det tog emot lite, man får inte slå tjejer och så där, men hon bad ju faktiskt om det. Och efter det, vet du vad som har hänt? Det är som att kvinnor söker sig till mig, som om de anade det. Kvinnor som är ihop med sådana där jämställda män som diskar och tar halva föräldraledigheten. Och vet du vad jag säger till dem? Jo, jag säger: Du behöver bli spöad och knullad! Alltså, det är ju inte jag som ska göra det, så jag tänker att det är okej, jag bara förlöser dem liksom. 

Jag skulle gissa att min kollega inte i första taget skulle få för sig att skriva om den här erfarenheten, inte ens i skönlitterär form. Vilket väl på sätt och vis är synd, för jag undrar om det inte är precis denna bok som Sven Anders Johansson efterlyser i sin text (Aftonbladet 10/2) om unga svenska kvinnliga författares förkärlek för våldsamma sexskildringar.Och det är mycket riktigt så att medan författare som Maria Maunsbach, Wera von Essen och Sofia Stenström skriver ingående om sexuella relationer med våldsinslag, är det mycket svårt att finna några motsvarande skildringar på den manliga sidan. 

Jag tror att Johansson är rätt ute när han antyder att männens tystnad i detta kring skönlitteraturen är samma tystnad som präglade samtalet kring exempelvis metoo-uppropen eller rättegången mot Arnault. Mot otaliga kvinnors berättelser om sexuella gråzoner svarade i princip inte en enda berättelse från en man om någon sexuell situation där han i efterhand kommit att inse att hans beteende skulle kunna tolkas som ett övergrepp.

Författarna Maria Maunsbach, Sofia Stenström och Wera von Essen.
Maria Maunsbach.
Foto: CASIA BROMBERG / BROMBERGS
Sofia Stenström.
Foto: Magnus Liam Karlsson / Norstedts
Wera von Essen.
Foto: OLIVIA BORG / NATUR & KULTUR

Vilket knappast är svårt att förstå med tanke på den kraft vår samtida offentlighet uppvisat i sitt fördömande av den som placerat sig på fel sida av moralens gränser. Att tolka frånvaron av manliga skildringar av våldsamt sex som ett moraliskt präglat fenomen är nog helt riktigt – men att som Johansson även läsa den kvinnligt författade litteraturen i samma ljus tror jag är mycket mer tveksamt. 

Johansson påtalar att skildringarna av gränsöverskridande sex inte sällan har en sorts sedelärande funktion, genom att huvudkaraktären mot bokens slut kommer att ifrågasätta det och i stället söker sig mot relationer inom normalitetens ramar, så att ”det som i förstone kan se ut som ett överskridande av en rådande moral” snarare framstår ”som ett bekräftande av samma moral”. Medan verklighetens våldsamma relationer, menar Johansson, tenderar att inte brytas utan snarare fortsätta in i allt djupare destruktivitet.

Att ställa dessa frågor är knappast liktydigt med moralistiskt präglad kapitulation, snarare är det ett framhärdande i begärets och kärlekens komplexitet.

Som varande ett i raden av Johanssons våldssexskildrande exempel vill jag gärna invända. Varför inte genom Helena Österlund, en annan av de författare Johansson nämner, i vars böcker det gränsutmanande sexet inte kommer i närheten av att utgöra varken entydiga övergrepp eller en språngbräda mot normaliteten. 

Österlund skildrar som få andra författare jag läst en djup och komplex relation till sin egen sexuella lust – men också en längtan som förblir oförlöst inom ramen för den närmast oändliga följd av tillfälliga förbindelser som berättarjaget upprättar. Jag vill påstå att den fråga som hennes och andra kvinnliga författares romaner ställer inte i första hand är en som har att göra med könsmaktsstrukturer och övergrepp, utan med mening och begär: Hur tillfredsställer man sin lust i en tid då ömheten skiljts från driften? Hur skapar man den tillit som krävs för att sex lite mer bildligt uttryckt ska kunna bli något annat än våldsamt – och hur vågar man ens försöka i ett samhälle med valfrihet som överordnad ideologi? Kan man tänka sig en innerlighet så stark att den gör våldet överflödigt? 

Att ställa dessa frågor är knappast liktydigt med moralistiskt präglad kapitulation, snarare är det ett framhärdande i begärets och kärlekens komplexitet. 

Vilket väl i så fall bara i ännu högre grad får en att undra varför skrivande män inte ställer dem. Är hela förklaringen att mansidealet har blivit så kvävande att det utesluter litterärt utforskande av en så central mänsklig domän som den sexuella? 

I så fall är det sannerligen inte bara samtidslitteraturen som har problem.


Helena Granström är författare, fysiker och medarbetare på Expressens kultursida. Hennes senaste bok är ”Betydelsen av kärlek”



Lyssna på ”Två män i en podd”

https://embed.radioplay.io?id=78997&country_iso=se

En sökande podd från Expressen Kultur – om manlighet, kärlek och ensamhet. Med två av kultursidans främsta namn: Radiostjärnan Eric Schüldt och Daniel Sjölin, författare och tv-profil. Självhjälp för intellektuella.

KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.