Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Våldet och sorgen går rakt igenom Farahs böcker

Nuruddin Farah.
Foto: MODERNISTA FÖRLAG
Hanna Nordenök.
Foto: Expressen / Anna-Karin Nilsson

Radikalisering möter norsk medelklass i nobelpristippade Nuruddin Farahs nya roman. 

Hanna Nordenhök ser ytterligheter förenas av krigserfarenhetens trauman.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Den samhällskritik somaliskfödde Nuruddin Farah i roman efter roman har skrivit fram klingar dovt av genomlevd erfarenhet, av att ha känt krigstrauman och regimförtryck in på bara skinnet. Mottot av den syriske, och precis som Farah själv Nobelpristippade, poeten Adonis som inleder romanen Norr om gryningen, utkommen på engelska 2018 och nu översatt till svenska av Jan Ristarp, hade kunnat pryda hela författarskapet: ”I början var ordet, i början var ordet blod.” 

Det går inte att ta miste på Farahs syn på språket – och litteraturen – som oundvikligt färgade av mänsklighetens våldsamma historia. I synnerhet har han skildrat Somalias postkoloniala verklighet, som i den stora romantrilogin ”Blod i solen”, återutgiven för några år sedan på Modernista, där ämnen som Ogadenkonflikten, biståndsberoende, klanmentalitet och kvinnors villkor i ett söndertrasat Somalia från 1970-90-tal flimrar förbi. 

Konfliktlinjen går här mellan två till synes oförenliga gestalter.

Så bär också denna roman på en behärskad men vidöppen sorg, löpande under ytan i en berättelse om de politiska skeendenas intima efterverkningar i människors liv. Boken är dessutom tillägnad Farahs syster, dödad av talibanterrorister i Kabul 2014, vilket ger en tung inramning åt romanhandlingen. 

Konfliktlinjen går här mellan två till synes oförenliga gestalter: Mugdi, en exilsomalier bosatt i Norge i färd med att översätta en roman om norska immigranter i USA, och Walija, den radikaliserade och chador-bärande änkan efter Mugdis son, som i sin tur fostrats i det välanpassade norska medelklassområde där familjen bor men slutat som självmordsbombare i Mogadishu. 

De är varandras olösliga frånsidor.

Det är en finstämd berättelse om globala och mellanmänskliga samband – ändå saknar jag den liksom kvillrande språkliga rörligheten i tidigare böcker av Farah. Det hindrar inte att komplex samtidsbild också tecknas, präglad av flykterfarenheter, Breivik-massakern, Fremskrittspartiet och en hemlös förtvivlan över det förlorade. 

Mugdi får Walija och hennes barn på halsen när hans fru Gacalo insisterar på att ta hem dem från en flerårig statslöshet i ett flyktingläger efter sonens död. Och även om perspektiven skiftar mellan fler inblandade, så lyser det ett särskilt ljus om dessa två. Mugdi, med sitt traumatiserade avfärdande av sonens minne, sin anpassningsiver till västerländska ideal och sina norska vänner, tvingas konfontera Walijas dunkelt brinnande fanatism bakom den heltäckande dräkten när hon som hans gäst illavarslande målmedvetet närmar sig norska radikala islamister. 

De är varandras olösliga frånsidor. Två disparata livsvägar med utgångspunkt i ett sönderslitet ursprung, som vare sig de vill det eller inte till sist ändå måste höra samman.


ROMAN

NURUDDIN FARAH 

Norr om gryningen

Översättning Jan Ristarp

Modernista, 320 s.


Hanna Nordenhök är författare och medarbetare på Expressens kultursida. Hennes senaste roman är ”Caesaria”. 



LÄS MER:

Nuruddin Farah till storms mot klaner och gränser 


”Det som jag hatade mest blev mitt liv”

”After utan work” är Expressen Kulturs spontana program från coronakarantänen.

I det här avsnittet samtalar Daniel Sjölin med författaren Ulf Karl Olov Nilsson – om skogen han ärvde, poesin han avskydde och människan som dog i hans armar.