Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vad är viktigast, fjäll eller metaller?

Marcus Priftis.Foto: Sofia Runarsdotter / Natur och kultur
”Brytningstid. Hur gruvan blev en ödesfråga”.
Shora Esmailian.
Gruvan i Mertainen, ett par mil söder om Kiruna.Foto: Magnus Strømseth / Naturskyddsföreningen

Sverige är en perfekt plats för gruvor – glesbefolkat, mycket skog och stabil politik.
Shora Esmailian läser en bok som gräver sig ner till kärnan: hur mycket tål naturen?

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Det finns ett återkommande inslag i de svenska fjällen. Spåren av malmen och gruvan finns överallt. Nedanför Nuolja och längst med Torne träsk åker tågen med malm flera gånger om dagen. Gällivare skryter med att vara Europas gruvhuvudstad och hela Kiruna håller på att flyttas eftersom LKAB:s gruvbrytning orsakat sprickor i marken. 

Denna plats som för 120 år sedan var ödemark och en viloplats för renskötare anlades som stad när arbetskraft behövdes för att storskaligt utvinna järnmalm. Uppbyggd mellan bergen Luossavaara och Kiirunavaara har staden sedan dess levt i total symbios med gruvnäringen, till den grad att LKAB i dag, medan Kirunaborna sörjer och bearbetar flytten, stoltserar med att de ”flyttar en hel stad”.”

Det är därför helt på sin plats att journalisten och författaren Marcus Priftis tar avstamp i Kiruna när han i ”Brytningstid. Hur gruvan blev en ödesfråga” berättar malmens och gruvans historia. Och Sveriges förhållande till de underjordiska skattkamrarna. 

Gruvan i Kiruna sätter spår.Foto: LISA MATTISSON

I detta land har förutsättningarna för metallproduktion varit ytterst gynnsamma – Sverige är glest befolkat, skogen har levererat bränsle till smältprocessen och statsapparaten har varit tillräckligt stabil för kapitalet att våga investera. Hela städer byggs upp, rivs ner och flyttas i jakten på mineralerna som satt Sverige på världskartan. Därför har det aldrig funnits någon större partipolitisk opposition mot gruvnäringen, visar Priftis. Sverige som land välkomnar bolag från hela världen som vill utvinna metaller men de senaste årens folkliga protester – från Norra Kärr vid Vättern till Kallak vid Jokkmokk – oroar den internationella gruvindustrin: är Sverige ett förlorat land? 

Ska vi värdesätta natur, lokal miljö och människors hälsa, eller göda marknaden?

”Brytningstid” är lika mycket en reportagebok som en debattbok. Med ett språkligt driv – sidorna rinner fram som de älvar Priftis skildrar – och oerhört faktaspäckade sidor sätter Priftis den svenska gruvnäringen också i ett internationellt perspektiv. Här syns gruvnäringens roll i miljökatastrofer samt vittnesmål om de vidriga förhållandena i koboltgruvorna i östra Kongo eller miljöfarliga dagbrott i Kina. Läsaren har första parkett när industrin jublar över att efterfrågan på metaller ökar i takt med den på elbilar i klimatkrisens tidevarv. 

Stiligt visar Priftis gruvnäringens inneboende konflikt: Ska vi värdesätta natur, lokal miljö och människors hälsa, eller göda marknaden med metaller som förvisso höjer människors levnadsstandard men främst främjar västerlänningars slösaktiga livsstil? 

Författaren har inte svaren. Men även om han till viss del ansluter sig till det slentrianmässiga argumentet om att det är bättre att vi gör det rent här än att nån annan gör det skitigt och konfliktfyllt kommer han fram till att vi inte kan upprätthålla en livsstil som innebär överutnyttjande av naturresurser. 

Framför allt tvingar ”Brytningstid” läsaren att själv ta ställning för vad som är viktigast: fjället eller metallen. 

 

 

SAKPROSA

MARCUS PRIFTIS

Brytningstid. Hur gruvan blev en ödesfråga

Natur och kultur, 330 s.

 

 

Shora Esmailian är författare och journalist och medarbetare på Expressens kultursida.

 

 

Lyssna på ”Lunch med Montelius”

https://embed.radioplay.io?id=75111&country_iso=se

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön.